# ID: svediakorp-gov433477
# author: Korakas (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 359
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är uppenbart att den kris som i dag drabbar Europeiska unionen och hela det kapitalistiska systemet inte kan lösas genom de åtgärder som föreslås inför vårens toppmöte.
Helt säkert kommer krisen att förvärras.
Förenta staterna, med Europeiska unionen som direkt eller indirekt medskyldig, verkar ha bestämt sig för att sätta sina hot om krig i verket, och vem vet var det kan bli härnäst.
Målet: att åter dela upp marknaderna och att kontrollera energikällorna som ett led i Förenta staternas vanvettiga strävan efter världsherravälde.
Hur mycket Europeiska unionens och dess regeringars politik än försöker inge fåfänga förhoppningar om framtiden, är det folkets breda lager som dagligen, in på bara skinnet, får känna av det barbariska systemet och dess arbetarfientliga och antifolkliga åtgärder.
Europeiska unionen själv och även de andra internationella ekonomiska organisationerna erkänner det totala misslyckandet för den liberala politik som bedrivs.
Det går inte längre att bryta dagens situation, med stagnation och minskad produktion och utveckling, genom några stabilitetspakter.
Det är uppenbart att Europeiska unionens så omtalade sociala politik, med minskning av arbetskostnaden, nedskärning eller avskaffande av arbetstagarnas rättigheter, inte leder till utveckling och inte kan föra det kapitalistiska systemet ut ur dess inneboende kris, inte ens enligt systemets egna villkor.
Att man misslyckats med sysselsättningsmålen från Lissabon och Stockholm visar hur rätt vi hade, när vi sade att dessa mål inte var inriktade på att minska arbetslösheten utan innebar ett hårdare angrepp mot arbetstagarnas rättigheter och nya privilegier för storkapitalet.
Även de envisa kraven på privatiseringar och liberaliseringar syftar till att öka vinsterna i en krissituation, och det gäller även inom hälso- och sjukvården och utbildningsväsendet.
Samma syfte har överföringen av socialförsäkringsfonderna till storkapitalet.
Den enda utvägen, herr talman, är att arbetstagarna på både nationell och internationell nivå för en ännu hårdare och kraftigare kamp mot monopolen och imperialismen för att skapa nya styrkeförhållanden, som kan vända dagens dystra utveckling och bana väg för en annan, helt annorlunda politik för våra folk.
