# ID: svediakorp-gov433453
# author: Watson (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 617
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag lyckönskar rådets ordförande till hans anförande och önskar honom lycka till med sin dagordning.
Prodi har skildrat omfattningen av de utmaningar vi står inför och de åtgärder som krävs, ändå förefaller det mig som om denna debatt hade varit överflödig om unionens förmåga hade varit lika stark som dess drömmar.
Listan över olösta frågor angående ekonomiska reformer på dagordningen inför vårtoppmötet känns som en sorgligt bekant läsning.
För ett år sedan, före Europeiska rådet i Barcelona, vilket en regering döpte till ett? bära-eller-brista-toppmöte? för ekonomiska reformer, befann sig unionen i ett dödläge i frågor som gemenskapspatentet, direktivet om övertagandebud och pensionsdirektivet.
Ministrarna visste sig ingen levandes råd med stabilitetspakten, eftersom de hade misslyckats med att utfärda tidiga varningar till Tyskland och Portugal.
Att lösa dessa frågor förklarades vara stats- och regeringschefernas främsta mål.
Vilka framsteg har då skett ett år senare?
Beträffande gemenskapspatentet har det, som Prodi nämnde, inte skett några framsteg alls.
Det mest överslätande man kan säga om direktivet om övertagandebud är att det är? en fråga under utförande?.
Snarare än att bidra till att förbättra situationen, skulle pensionsdirektivet faktiskt kunna innebära ett steg bakåt om det antogs i den form som för närvarande förespråkas av parlamentets föredragande.
Och Tyskland och Portugal har sedan dess fått sällskap av Frankrike i förbrytarregistret över de länder som inte lever upp till stabilitetspakten.
Mitt i denna litania om misslyckanden inträder herrarna Blair, Chirac och Schröder med ännu ett deprimerande exempel på brevlådediplomati.
Efter att ha satt strålkastarljus på Europas splittring i Irakfrågan med brevet från? de åttas gäng?, har Förenade kungarikets premiärminister nu bildat en förfärlig ledartrio tillsammans med Chirac och Schröder, vilka tar sig friheten att berätta för andra ledare hur de skall reformera sina ekonomier samtidigt som de själva sätter käppar i hjulet för ekonomisk utveckling.
Det är något irriterande att höra stridssignaler om ekonomiska reformer från en brittisk premiärminister vars ständiga obeslutsamhet om euron slår hårt mot arbetstillfällen, tillväxt och investeringar.
Det nära nog hisnande att Frankrikes president sätter sitt namn på ett brev som uppmanar till ett snabbt fullbordande av den inre marknaden, samtidigt som landet toppar listan över bristfälligt genomförd inremarknadslagstiftning.
Och det tar verkligen priset när en kansler som leder ett Tyskland med rekordhöga arbetslöshetssiffror börjar predika om behovet av att reformera arbetsmarknaden och öka sysselsättningen i Europa.
När det gäller ekonomiska reformer vore det kanske på sin plats med en smula ödmjukhet från dessa tre ledares sida.
Detta år är det tredje i den tioåriga Lissabonplanen för att förbättra konkurrenskraften.
Sanningen är att utvecklingen har varit en besvikelse.
Nyckeln till högre sysselsättningsnivåer och en hållbar tillväxt är sunda offentliga finanser, ett fullbordande av den inre marknaden, ett verkligt europeiskt forskningsområde och incitament för arbete, färdigheter och innovation.
Min grupp vill framför allt betona vikten av att fullborda handlingsplanen för finansiella tjänster, stödja företagarandan och främja flexibilitet och anpassbarhet på arbetsmarknaden.
Vi måste dessutom öka deltagandet på arbetsmarknaden för kvinnor, invandrare, äldre personer och funktionshindrade, och anpassa skatte- och bidragssystem så att det lönar sig att arbeta.
Det är dessa utmaningar vi står inför och vi har endast sju år på oss om vi vill förverkliga vårt mål om att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi.
Istället för att sätta upp nya djärva mål borde stats- och regeringscheferna koncentrera sig på att överbrygga den prestationsklyfta som nu finns mellan deras ord och åtgärder.
