# ID: svediakorp-gov433451
# author: Goebbels (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 594
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
EU har alltid lyckats när vi visat oss ambitiösa.
Euron var en av dessa ambitioner, vars välgörande effekter för medborgarna fortsätter att förstärkas.
Efter tretton månader av fysisk existens har euron blivit dollarns jämlike och redan den andra reservvalutan i världen.
Sedan Europeiska centralbanken förvaltar valutapolitiken har inflationen i euroområdet legat under den amerikanska och brittiska nivån.
De långfristiga räntorna är historiskt låga i Europa och lägre än i Förenta staterna.
Jag erinrar om dessa fakta för att protestera mot den omgivande europessimismen och mot den tendens som finns hos ett stort antal av våra kolleger att gissla sig själva.
Europa har förvisso problem: tillväxten har minskat, vissa stora stater samlar på sig underskott och arbetslösheten ökar.
Men vilken del av världen upplever inte problem?
Det sägs att Europa lider av sin brist på flexibilitet och av strukturella brister på grund av ett socialt överbeskyddande.
Man citerar som exempel en amerikansk ekonomi som skulle ha högre produktivitet och som, tack vare en mer flexibel arbetsmarknad, skulle skapa fler arbetstillfällen.
Men vad kan vi konstatera?
Den amerikanska arbetslösheten är högre än i de flesta av unionens stater.
Och då har man ändå inte i den amerikanska arbetslösheten räknat med de två miljoner amerikaner i arbetsför ålder som sitter i fängelse.
Men det finns något viktigare.
Produktiviteten per timme är högre i Europa än i Förenta staterna, vilket vittnar om större effektivitet när det gäller produktion och tjänster i Europa.
Denna effektivitet återspeglas i den internationella handeln, där unionen lyckas sälja nära dubbelt så mycket som amerikanerna exporterar.
Förenta staterna samlar på sig andra underskott.
Om man i dag bedömde underskottet i den federala budgeten utifrån kriterierna i stabilitetspakten skulle det motsvara 5 till 6 procent av Förenta staternas BNP.
Det är inte för att glädjas åt siffrorna som jag tar upp dem.
Förenta staterna är ju en grundläggande motor i världsekonomin.
Europa skulle kunna ta över, under förutsättning att vi har medel som motsvarar vår ambition.
Strategin från Lissabon är en mobiliserande strategi, men medlemsstaterna måste äntligen försöka genomföra denna strategi som gemensamt fastställdes i Lissabon och Göteborg.
Kommissionen borde se till att samtliga medlemsstater håller sig till hela denna strategi, och inte bara till vissa strukturreformer som visserligen är nödvändiga men inte tillräckliga, för att skapa världens mest konkurrenskraftiga ekonomi för kunskap och välbefinnande.
I det sammanhanget måste Europa se över sin strategi när det gäller investeringar.
År 1970 använde Europa 4,2 procent av sin BNP till offentliga investeringar.
I dag har andelen sjunkit till 2,3 procent.
Jag hör till dem som anser att stabiliteten är grundläggande för att bekämpa inflationen och det offentliga underskottet.
Stabiliteten bidrar bland annat till att försvara köpkraften hos de allra lägsta klasserna i våra samhällen.
För att åstadkomma större tillväxt måste vi emellertid investera i infrastrukturen, forskningen och kunskapssamhället.
Vi måste också göra skillnad mellan investeringskostnader och driftskostnader.
Herr talman!
Jag skall avsluta med att säga att jag försökt framföra ett optimistiskt budskap.
Men om det skulle bli krig måste vi alla se över våra teorier.
Ett av de första offren för detta krig blir säkerligen stabilitetspakten, om inte Europa vägrar att offra tillväxten och sysselsättningen på krigsgudarnas altare.
Vi måste därför motarbeta detta krig för att bevara tillväxten och sysselsättningen.
(Applåder)
