# ID: svediakorp-gov433447
# author: Yannitsis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,234
# sentences: 79
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman för Europaparlamentet, herr kommissionsordförande och kommissionsledamöter, mina damer och herrar!
Dagens debatt om vårtoppmötet är speciellt betydelsefull.
I dagens politiska klimat måste Europeiska unionen lyckas, så att vi vid detta toppmöte kan åstadkomma framsteg i en rad viktiga frågor, som kommer att visa i vilken utsträckning vi kan stärka begreppen förtroende, säkerhet och optimism i vårt Europa.
Konkurrenskraft, sysselsättning, social sammanhållning och hållbar utveckling är våra instrument för att lyckas med dessa mål.
Vi vill att rådets möte i mars skall ge tydliga signaler om att Europa, trots dagens besvärliga situation, fortsätter att fatta beslut, som skapar positiv dynamik och framtidsutsikter.
Med detta perspektiv för ögonen skall jag utveckla det grekiska ordförandeskapets tankar och planering, och jag kommer att lyssna uppmärksamt på de frågeställningar som kommer att formuleras av ordförande Prodi och av Europaparlamentets ledamöter.
En strategi med en sådan inriktning kommer att krönas med framgång genom att utnyttja kreativiteten och stödet från alla aktörer, rådet, kommissionen, Europaparlamentet och, naturligtvis, de samhälliga krafterna.
Mina damer och herrar!
Alltsedan 2000 har det gjorts betydande framsteg i många frågor som gäller Lissabonstrategin.
Helt nyligen lyckades vi komma fram till en bra överenskommelse om liberaliseringen av energimarknaden, det enhetliga europeiska luftrummet, skattepaketet, och det har också gjorts framsteg på området finansiella tjänster.
Men fortfarande släpar tillämpningen och förverkligandet efter i en rad frågor.
Det är sant att vi i dag befinner oss vid en kritisk vändpunkt.
Vårtoppmötet 2003 kommer att genomföras i en ny politisk och ekonomisk situation med betydande problem men också med möjligheter i jämförelse med det förflutna.
Lågkonjunkturen i många av OECD-länderna, den ökande internationella spänningen och den osäkerhet som detta leder till påverkar i hög grad Lissabonstrategin, och vi kan faktiskt konstatera att tempot har blivit långsammare, när det gäller att uppnå strategins mål på medellång sikt.
Resultatet av vårtoppmötet kommer att få betydande konsekvenser för möjligheten att uppnå Lissabonmålen, och vi måste se till att Europa på medellång sikt skall kunna råda bot på denna osäkerhet.
Det grekiska ordförandeskapet är fullt medvetet om att Lissabonstrategin i dag mer än någonsin måste behålla sin aktuella karaktär.
Jag skulle också vilja försäkra er om att det grekiska ordförandeskapet parallellt med sina mål i olika frågor eftersträvar att upprätthålla en omvittnat svår balans, så att Lissabonstrategins reformer verkligen blir heltäckande, samordnade och ömsesidigt kompletterande.
Efter besluten i Lissabon är Europeiska unionen inte bara en union med en ekonomisk politik, det är en union som vill driva en politik som gäller sysselsättning, sociala frågor och själva kvaliteten i utvecklingen.
Denna balans kan inte uppstå av sig själv på ett automatiskt sätt.
Det grekiska ordförandeskapet vill bredda begreppet ekonomi, så att det också innefattar socialt ansvarstagande och hållbar utveckling.
Mina damer och herrar, den svaga ekonomiska utvecklingen under de senaste åren, liksom också den växande oron över hur ekonomin kommer att utvecklas i framtiden, fruktan för en ny ökning av arbetslösheten, utvecklingen på miljöområdet men också den utbredda pessimismen på de internationella marknaderna, en pessimism som beror på oron över företagens problem och deras allt dystrare prognoser, allt detta gör det alldeles nödvändigt att åstadkomma framsteg i dessa frågor.
Inom dessa ramar har ordförandeskapet definierat en rad viktiga frågor av primärt intresse, ekonomiska reformer och konkurrenskraft, sysselsättning, social sammanhållning och hållbar utveckling.
I fråga om ekonomiska reformer och konkurrenskraft vill jag ta upp sex punkter: den makroekonomiska politiken, frågorna om öppnande av marknaderna för finansiella tjänster, energi- och transportfrågor, utveckling av företagsamheten, i synnerhet när det gäller små och medelstora företag, betydelsen av forskning och teknik och politiken för informationssamhället, betydelsen av utbildning som en avgörande investering i kunskap och humankapital och, slutligen, sammanbindandet av de olika kommunikationsnäten.
Jag skall helt kort beröra var och en av dessa punkter:
Ett viktigt medel är att säkerställa makroekonomisk stabilitet; överensstämmelse med stabilitets- och utvecklingspakten.
Vidare, i fråga om beskattning av banksparande känner ni säkert redan till att ekonomi- och finansministrarnas råd vid sitt nyligen hållna möte, efter fjorton års diskussioner, kom fram till en mycket viktig överenskommelse om automatiskt informationsutbyte.
Ännu en viktig fråga på skatteområdet är att fortsätta arbetet med frågan om skatt på energi, så att man kan komma fram till en politisk överenskommelse.
Jag skulle vilja säga att vi i dagens läge är speciellt intresserade av makroekonomiskt management, och Ekofin följer, i samarbete med kommissionen, utvecklingen mycket uppmärksamt för att kunna utforma de beslut som krävs.
Ordförandeskapet anser vidare att skapandet av en enhetlig finans- och kreditmarknad är en viktig fråga för att förbättra unionens inre marknad.
En sådan enhetlighet ökar investerarnas förtroende för marknaderna och bidrar till ekonomisk utveckling, sysselsättning och välstånd.
Därför satsar vi speciellt på framsteg för dessa båda handlingsplaner, dvs. finans- och kredittjänster och företagskapital.
Det är angenämt för mig att kunna konstatera att arbetet i fråga om de båda handlingsplanerna fortsätter i ett tillfredsställande tempo, och vi räknar med att få en rapport om vad man åstadkommit vid vårtoppmötet 2003.
Viktiga frågor för ordförandeskapet är direktivet om pensionsfonderna, direktiven om kapitalplaceringar.
Vidare kommer man att diskutera kommissionens förslag om bolagsledning.
Det grekiska ordförandeskapet är positivt till Winters rapport och inser behovet av att modernisera bolagsrätten, speciellt i fråga om bolagsledning.
När det gäller offentlig upphandling, som Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag om, kommer vi att arbeta för att uppnå reella framsteg.
Som ett led i stärkandet av konkurrensförmågan syftar våra ansträngningar i fråga om sammanbindning av kommunikationsnäten till en fullständig och fungerande liberalisering av energi- och transportmarknaderna.
I fråga om energi kommer ordförandeskapet att göra alla tänkbara ansträngningar för att möjliggöra överenskommelsen om en fullständig och fungerande liberalisering av marknaden under hänsynstagande till skyldigheterna i fråga om allmänintresset, distributionssäkerheten och skyddandet av känsliga områden och befolkningsgrupper.
På transportområdet kommer vi att prioritera en utvidgning av de transeuropeiska näten till att även omfatta de nya medlemsstaterna, vidare antagandet av det andra paketet med lagförslag om järnvägarna och om säkerheten på landsvägarna.
När det gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, anser vi att det är ett mycket intressant förslag, speciellt i en situation med privatisering och konkurrens på områden av större betydelse för hela samhället.
Vi avvaktar med speciellt intresse kommissionens förslag i denna fråga.
På konkurrensområdet fäster vi speciellt stor vikt vid stöd till företagandet, på grund av dess betydelse inte bara för den ekonomiska utvecklingen utan också för social sammanhållning, sysselsättning och regional utveckling.
Vi skall försöka underlätta skapandet av ett företagsvänligt klimat.
Rådet om konkurrensfrågor i mars kommer att sammanträda före vårens toppmöte, så att det kan förbereda de frågor som gäller företagsamhet och konkurrensförmåga.
Det kommer att lägga tyngdpunkten på nya metoder för att påskynda genomförandet av den europeiska planen för småföretag och en utvärdering av den politik som bedrivs, liksom även en reell diskussion om grönboken om företagsamheten.
Forskning, teknik, kunskap och utbildning är i dag nyckelfaktorer för konkurrenskraft, utveckling och livskvalitet.
Investeringarna i forskning och teknik kan uppmuntras genom införandet av ett EU-patent och genom utveckling av forskning inom avancerad teknik, och dit hör också den forskning som har anknytning till försvaret.
I linje med detta vill vi skapa ett informationssamhälle för alla, genom användning av öppna modeller, kompatibilitet hos nätverk och tjänster och tillräcklig finansiering av programmet eEurope.
Utvecklingen av utbildningssystemen, så att de svarar mot dynamiken i den nya ekonomin, har blivit ett allt viktigare inslag i unionens politik.
Inom detta område är det en viktig prioritet för oss att lyfta fram de nya teknikerna för kommunikation, information och livslångt lärande som viktiga drivkrafter för att förbättra kvaliteten i utbildningssystemet, såväl formell och informell utbildning som yrkesutbildning, men också lärarutbildning och utbildning av speciella befolkningsgrupper.
Jag skulle vilja tillägga ytterligare en fråga, som kommer att bli föremål för dialog och som gäller återanvändning av dokument inom den offentliga sektorn.
Jag är säker på att ni vet att rådet ännu inte har kommit fram till någon politisk överenskommelse.
Trots det tror vi att vi under denna sexmånadersperiod kommer att kunna göra tillfredsställande framsteg i denna fråga och försöka färdigbehandla den, så att den kan få en slutgiltig lösning genom Europaparlamentets medverkan.
Vi avvaktar parlamentets åsikt med speciellt intresse.
Ett andra viktigt område gäller sysselsättning och social sammanhållning.
Ordförandeskapet anser det speciellt viktigt att revidera den europeiska sysselsättningsstrategin.
Toppmötet i vår kommer att ta ett helhetsgrepp på den nya strategins inriktning, och slutmålet är att denna strategi skall kunna antas vid toppmötet i Thessaloniki.
Vi anser att den sociala pelaren i Lissabonstrategin måste ses som lika viktig som de ekonomiska reformerna.
Vi prioriterar en förenkling av sysselsättningsstrategin men också en höjning av dess effektivitet.
Vi måste anstränga oss mera för att skapa fler och bättre arbetstillfällen, vi måste stärka och förbättra den aktiva sysselsättningspolitikens effektivitet och utveckla företagsamheten.
I den makroekonomiska situation vi nu befinner oss i är detta ännu viktigare.
Kvinnornas delaktighet i arbetsmarknaden på lika villkor, ökning av andelen förvärvsarbetande, balans mellan flexibilitet och trygghet för arbetstagarna, integrering av invandrarna, minskning av de regionala olikheterna i fråga om sysselsättning och arbetslöshet, framför allt genom insatser i isolerade områden, allt detta är frågor som vi kommer att ägna särskilt stort intresse.
I fråga om moderniseringen av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken hävdar vi att de båda områdena måste vara självständiga men också att de måste samordnas och komplettera varandra ömsesidigt.
Ministerrådet för sysselsättning och sociala frågor skall spela den viktigaste rollen för sysselsättningsfrågor, medan Ekofin skall ansvara för den ekonomiska politiken.
Ordförandeskapet anser att detta kommer att resultera i en mera sammanhållen och effektivare politik i syfte att öka sysselsättningen.
Vidare kommer vi att satsa på ett framgångsrikt genomförande av det sociala toppmötet, som kommer att hållas strax före vårtoppmötet, och på en höjning av kvaliteten och produktiviteten i arbetslivet.
Vår uppgift är att främja unionens lagstiftningsarbete genom att driva fram överenskommelser i en rad frågor som t.ex. arbetsvillkoren för tillfälligt anställda arbetstagare, utvidgningen av förordning 1408 / 71 till att gälla medborgare i tredje länder, inrättandet av det sociala trepartstoppmötet och det europeiska sjukförsäkringskortet.
På det tredje området, hållbar utveckling, är det en central uppgift att granska unionens strategi för hållbar utveckling vid vårtoppmötet 2003, med utgångspunkt från resultaten från världskonferensen i Johannesburg.
Vi får en möjlighet att på global nivå visa unionens roll, när det gäller att skydda miljön, och bedriva en politik som kan kombinera utveckling med miljöskydd och livskvalitet.
Vårtoppmötet ger en möjlighet att tydligt fastställa huvuddragen i en strategi för balanserad hållbar utveckling och att uppställa konkreta mål, som kan ge motivation till fortsatta framsteg.
I syfte att främja målet hållbar utveckling skall vi arbeta på en översyn av unionens strategi för hållbar utveckling, för att den ekonomiska utvecklingen inte skall bygga på oförnuftigt användande av naturresurser och bristande miljöhänsyn och för att besluten från Johannesburg skall kunna genomföras.
Vi kommer att prioritera det tioåriga ramprogrammet om miljövänlig produktion och konsumtion, dvs. rena tekniker, sparsamhet med material och energi, och arbetet på att föra in miljöaspekten i den politiska verksamheten, både internationellt och på gemenskapsnivå.
Vi kommer också att prioritera genomförandet av handlingsplanen för att avlägsna hindren för utveckling av miljövänlig teknik, liksom också framtagandet av en global strategi för kemiska produkter.
Inom ramen för hållbar utveckling skulle jag också vilja påpeka att vi även inom sjöfartssektorn kommer att prioritera frågan om sjöfartssäkerhet, framför allt när det gäller att förebygga förorening av havet, vilket har aktualiserats av olyckan med? Prestige?, och ordförandeskapet kommer att satsa på att hålla tidsplanen för arbetet på ett lagförslag i denna fråga.
Vidare kommer vi att vid en andra behandling granska förslaget till direktiv om tillgången till hamntjänster.
Herr parlamentstalman, herr kommissionsordförande, mina damer och herrar!
Jag skulle vilja avsluta mitt anförande med att framhålla att vi under det grekiska ordförandeskapet kommer att göra alla tänkbara ansträngningar, dels för att stärka Lissabonstrategin och förtroendet för den, dels för att göra den så effektiv som möjligt, i synnerhet i dagens ekonomiska läge men också med tanke på Europeiska unionens kommande utvidgning med tio nya medlemsstater.
Det ni nu har hört är de viktigaste punkterna och insatserna i fråga om Lissabonstrategin och vårens toppmöte.
Som ordförandeskap ser vi fram emot en fruktbar dialog oss emellan, och vi hoppas att vi, genom ett konstruktivt samarbete med Europaparlamentet och kommissionen, skall bidra till att skapa ett mera produktivt, ett mera konkurrenskraftigt Europa med större social rättvisa.
