# ID: svediakorp-gov433420
# author: Paasilinna (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 723
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kommissionsledamot, bästa kolleger!
Jag tackar egentligen alla föredragande för ett gott samarbete.
Vi ger ju nu rådet en klar signal och förhoppningsvis en impuls som leder till att man inte längre sölar på det här området.
Jag skulle vilja prata mer om kollegan van Velzens betänkande.
Det utgör en mycket viktig öppning och en avgörande förändring i utvecklingen av informationssamhället.
Det är kanske bra att förlita sig på hans inlägg som nog var på sin plats.
Informationssamhällsbranschen är en betydande arbetsgivare och den utgör på ett helt nytt sätt en förenande faktor i Europa som helhet.
Utvecklingen här för med sig betydande ekonomiska, politiska och kulturella möjligheter.
Det blir nu enkelt för människor att umgås över gränserna och även lättare att uträtta ärenden.
Trots allt har förtroendet för den här branschen rasat och vi vet orsaken, eftersom vi har pratat så många gånger om det: auktionerna och den allmänna osäkerheten.
Fastän digitaliseringen och nätverken erbjuder mångsidiga utvecklingsmöjligheter har de även givit upphov till en global klyfta mellan människor från rika länder och utvecklingsländer.
Även könsfördelningen exempelvis bland studerande är avsevärt skarp och den skärps speciellt inom unionens jordbruksområden och i utvecklingsländerna.
Införandet av informationstekniken har dessutom lett till en strukturell förändring av arbetsuppgifterna: mångas arbete har upphört och vissa medelålders människor har varit tvungna att avstå från sitt arbete.
Dessutom finns det risk att de svagaste grupperna blir dubbelt utslagna.
De hamnar förmodligen utanför informationssamhället - jag ser inga lätta utvägar här - och det är vår största utmaning.
Nätet har även blivit ett politiskt redskap.
Det ger ökade möjligheter till medborgaraktivitet och förhoppningsvis även möjligheter att påverka.
Jag är nöjd med kommissionens eEurope 2005-åtgärdsplan, eftersom man med hjälp av den ökar investeringarna, strävar efter att skapa arbetsplatser och ge alla en chans i informationssamhället.
Jag uppmanar därför kommissionen att påskynda införandet av tredje generationens system för mobil kommunikation och avlägsna tekniska och administrativa hinder inom branschen.
Medlemsstaterna å sin sida borde vara flexibla i handeln med frekvenser och beträffande kostnaderna som uppstår då man bygger ut infrastrukturen och med det snaraste tillämpa nya förfaranden.
Medlemsstaterna borde erbjuda sina medborgare tillräckligt med Internettid, det vill säga så mycket som krävs för ett samhällsengagemang.
Kommissionen borde undersöka möjligheterna att utveckla röststyrda tjänster.
De finns snart att tillgå och underlättar allas vårt Internetanvändande.
Jag ber kommissionen att även undersöka vuxenutbildningen på området och om det skulle behövas en allmän examen för övergången till följande tekniska skeden.
Medlemsstaterna borde likaså stödja de små och medelstora företagens verksamhet och övergång till nätet, eftersom de förknippas med en stor potentiell ökning av sysselsättningen.
Medlemsstaterna skulle kanske också behöva fonder för att stödja integreringen av socialt utslagna medborgare i nätverkssamhället.
Jag anser att det är bra att kommissionen nu har tillsatt en arbetsgrupp för datasäkerhetsfrågor.
Det är nu tre år sedan strategin skapades i Lissabon och den har bemötts av såväl politisk som ekonomisk osäkerhet.
Utveckling sker, men den är inte tillräckligt snabb eller samordnad.
Under de senaste sex åren har vi fått omkring en miljon nya arbetsplatser, men i fjol fick vi bara runt en halv miljon.
Vad får vi till stånd för ekonomikunskaper när man försummar utbildning och forskning så mycket som man gör i dag och många medlemsstater inte följer överenskomna regler och inte genomdriver projekt?
Kommissionsledamot!
Vad kan ni göra för att vissa medlemsstater inte bromsar upp utvecklingen inom det här området?
Det kan nämligen gå så att vissa medlemsstater sinsemellan upprättar ett slags eget? informationssamhälls-Europa?, om vi inte får med alla medlemsstater i utvecklingen.
Till slut vill jag säga att överföringen av samhällelig information - även kunskap - till nätverken i digital form, vilket kommer fram i kollegan van Velzens betänkande, skapar ett alldeles nytt skede i utvecklingen av informationssamhället: det skapar arbete och möjligheter, men också problem.
Av dessa problem är inte sekretesskyddet det minsta, men i och med att samhällsfunktionerna finns på nätet befinner vi oss i en situation där man kan säga att informationssamhället har uppstått, såvida vi alla är med där.
