# ID: svediakorp-gov433388
# author: Meijer (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 541
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Bortsett från sjömän och soldater var det förr endast de rikaste och mäktigaste människorna som tog sig långt hemifrån.
Enbart en liten privilegierad grupp kunde köpa varor som producerats långt borta.
I dag har ekonomin undergått en enorm skalökning, många människor arbetar utanför sin egen ort och tillbringar sin semester ännu längre hemifrån.
Råvaror, halvfabrikat och slutprodukter förflyttas över enorma avstånd från platser där produktionen är billigast till andra platser där man förväntar sig många köpare som är beredda att betala ett högt pris för dessa.
Europeiska unionens existens har ytterligare förstärkt den här trenden, bland annat genom införandet av en gemensam valuta, stor frihet för en skattefri lufttrafik och gränsöverskridande motorvägar.
Under lång tid betonade man enbart fördelarna med denna skalökning.
Det sågs som ett stort framsteg att den transport som var nödvändig för detta blev allt billigare.
Opinionsbildarna ville helst inte inse att växande trafikströmmar leder till ökat behov av utrymme, till luftföroreningar, till bullerstörningar och till trafikolyckor.
Numera upplever allt fler människor nackdelarna.
Vi vet nu att det är viktigt att minska onödig transport och att välja transportformer som kräver lite utrymme och som förorenar miljön i mindre grad.
Det är alltså tid för ett vägval.
Det är tillfälligtvis också namnet på kommissionens vitbok om transport fram till 2010 som vi i dag skall bedöma.
Gör vi nu verkligen ett vägval?
Kommissionen har försökt att åtminstone göra skillnad mellan å ena sidan bilen och flygplanet som belastar miljön alltmer och å andra sidan miljövänlig transport över järnväg och vatten.
Därtill hör en överföring av befintliga transportströmmar och kanalisering av en eventuell ytterligare tillväxt på ett sätt som människor och miljö i ett alltmer tätbefolkat område kan leva rimligt med.
De första reaktionerna på detta från såväl intressegrupper som från parlamentet var tyvärr negativa.
Ingen är motståndare mot tillväxt av transport med tåg eller med båt, men man har krävt lika behandling för luft- och vägtrafik, alltså ett minst så stort utrymme för tillväxt.
Europeiska unionens politik skulle alltså vara tvungen att inriktas på skapande av överkapacitet på bekostnad av skattebetalaren.
Genom denna dyra överkapacitet får varutransportörer från fall till fall fria händer att välja det transportsätt som vid den tidpunkten är snabbast eller billigast för dem.
Denna överkapacitet kan dessutom leda till ökad konkurrens.
I detta fall är arbetstagarna, framför allt de som arbetar vid järnvägen och i hamnarna, mindre säkra på bibehållandet av sitt arbete och sin inkomst.
De spelas då ut mot människor i andra sektorer, som inte heller är försäkrade om ett stabilt arbetserbjudande.
Diverse avregleringsförslag kan få en ofördelaktig inverkan på människorna och deras boendemiljö.
Det ser tyvärr ut som att man fram till 2010 fortfarande inte i tillfredsställande mån kommer att ha gjort de val som är mest nödvändiga.
Då kommer vi att i de nya medlemsstaterna se järnvägar ersättas av motorvägar, en utveckling som också Piecyk nyss helt riktigt varnade för.
Det får inte ta den riktningen, och garantin för att det inte skall göra det är tyvärr inte tillräcklig.
