# ID: svediakorp-gov433346
# author: Solbes Mira (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 500
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Greklands har en av de högsta skuldkvoterna i gemenskapen.
Skulden ökade till i mitten på 90-talet och nådde som högst 110 procent av BNP år 1996.
Detta var följden av ökande obalans i budgeten och låg tillväxt av BNP.
Ansträngningarna för att stabilisera läget för att kunna delta i den ekonomiska och monetära unionen och en förbättring av de viktigaste makroekonomiska indikatorerna har bidragit till att minska skuldkvoten, även om det sker mycket långsamt.
Skulden uppgår fortfarande till 107 procent av BNP för år 2001.
Tre faktorer har påverkat denna utveckling: nivån på primärsaldot, det vill säga när utgifterna har dragits av, tillväxtsiffror för nominell BNP och andra oberoende faktorer eller sidofaktorer.
Bland dessa är det värt att nämna de finansiella operationer som inte påverkar budgetsaldot, utan skuldkvotens storlek.
Faktum är att den höga anpassningsnivån av skulden, som nådde 7,1 procent av BNP år 2001 - och som fortfarande beräknas uppgå till 4 procent av BNP under år 2002 - har lett till att utvecklingen av skuldkvoten inte fullständigt återspeglar budgetsituationen för de offentliga förvaltningarna.
Den återspeglar inte heller att man har lyckats nå höga primära överskott, som växer, och inte heller tillväxten av BNP.
Dessutom har utvecklingen av den offentliga skulden, vilket beskrivs i Greklands stabilitetsprogram för år 2002, delvis påverkats av en översyn av de statistiska metoder som används för flera finansiella operationer.
Denna översyn genomfördes i enlighet med det system som har fastställts av Eurostat för att uppfylla villkoren i ENS 95, vårt europeiska system för nationella räkenskaper.
Den statistiska översyn som genomfördes år 2002 ledde till att Greklands skuldkvot ökade under år 2001.
Skuldkvoten av BNP blev 7 procentenheter högre än vad som tidigare beräknats.
Med hänsyn till den nya budgetplan som blev resultatet av denna översyn beräknas en minskning av skuldkvoten i det uppdaterade stabilitetsprogrammet som motsvarar 1,7 procentenheter för år 2002 och man beräknar att skulden kommer att minska i snabbare takt från och med år 2003, med en minskning på cirka 0,4 procentenheter fram till slutet av år 2006.
Faktum är att ändringen av skuldkvoten bättre kommer att motsvara nivån på primäröverskottet från och med år 2003.
I enlighet med kommissionens ekonomiska prognoser från förra hösten bör Greklands skuldkvot minska fram till årsslutet 2004, även om det kommer att ske i en långsammare takt än vad som beräknas i stabilitetsprogrammet från år 2002.
För perioden efter år 2004 kommer det, när det uppdaterade stabilitetsprogrammet möjliggör en viss minskning av den reala produktionen, att bli nödvändigt att tillämpa en trovärdig strategi för budgetanpassningarna för att kunna garantera den minskning av skuldkvoten som satts upp i programmet.
Den ökade öppenheten i de offentliga räkenskaperna som har nåtts i och med att systemet nyligen omarbetades har ökat trovärdigheten och även ökat förtroendet för de budgetanpassningar som beskrivs i allmänna ordalag i Greklands stabilitetsprogram.
