# ID: svediakorp-gov433325
# author: Walter (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 427
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kommissionsledamot!
Här måste jag än en gång göra ett tillägg, för vi kommer ju faktiskt att i Europaparlamentet ha ett omröstningsförfarande i samband med anslutningsfördragen, så att vi bara kan säga antingen? ja? eller? nej? till dem.
I samband med dessa folkrättsligt bindande anslutningsfördrag kommer naturligtvis också belopp att fastslås, som man i normala fall, om de hade behandlats tillsammans i enlighet med villkoren för budgetplanen, skulle ha beslutat om i ett medbeslutandeförfarande, så att vi hade kunnat påverka förhandlingarna.
Om man nu utgår från att siffrorna från Köpenhamn tas med i fördragen och bara fastslås definitivt i ett omröstningsförfarande - som kommer att äga rum mycket snart - finns det då faktiskt, som ni sade de facto någon möjlighet att påverka budgetplanen i det medbeslutandeförfarande som äger rum mellan de deltagande delarna av budgetmyndigheten, eller är vi här åter tillbaka i det läget att vi bara kan antingen acceptera eller avvisa det, alltså take it or leave it?
Det vore i så fall mot andan i det totala tillvägagångssätt som planerades redan 1999.
Den andra frågan: ni sade att ni kommer att skapa en rubrik för stöd inför anslutningen, där man i framtiden kommer att återfinna Bulgarien och Rumänien, och stöden kommer att höjas.
Bulgarien och Rumänien har nu i 10 år genomgått ett mycket konkret förfarande, där också enskilda delar bearbetas, exempelvis förverkligandet av gemenskapens regelverk m.m.
Ni sade att enligt ert förslag kommer ytterligare en stat att tas med i denna rubrik för stöd inför anslutningen, nämligen Turkiet, som hittills inte haft någon status som kan jämföras med Bulgarien och Rumänien.
Inte heller har förhandlingarna med Turkiet på långt när utvecklat sig så som är fallet med de båda andra staterna.
Jämställer ni nu dessa länder?
Föreslår kommissionen att man i fråga om Turkiet skall syfta till samma rang som Bulgarien och Rumänien, och vad bygger ni detta agerande på, för det är en mycket mer omfattande bedömning än som hittills varit fallet?
När man talar om stöd inför anslutningen - vi har tidigare från flera sidor hört att bland annat också kommissionens ordförande Prodi rekommenderar att länder som Kroatien m.fl. på Balkan skall få status som kandidatland - kommer man också redan att ta hänsyn till dessa länder i denna utgiftskategori 7, som ni nu planerar, eller hur kommer man att förfara med dem under de närmaste åren?
