# ID: svediakorp-gov433313
# author: Isler Béguin (Verts/ALE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 433
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kommissionsledamot, kära kolleger!
Det betänkande vi diskuterar är faktiskt inte bara ytterligare ett i raden om framtidens transporter.
Det här är i själva verket en av de sista utvägar som finns kvar, efter det att en hel generation av produktion och rörlighet har självkvävts.
Vem skulle fortfarande våga tala om katastrofstämning eller en miljöcharlatans domedagstal om planetens tillstånd med tanke på att Världshälsoorganisationen i sina studier uppskattar att 800 000 årliga dödsfall i Europa kan tillskrivas bilavgaser?
Det som återstår att göra nu är bara att försöka minska de befintliga miljöproblemen.
Det som var brådskande för EU med 15 medlemsstater kommer att bli ett ofrånkomligt krav i ett EU med 25 medlemsstater, och den transportpolitik som saknar en dimension för hållbar utveckling kommer att gå under på sin egen väg.
Eftersom vår livsstil har blivit skörare måste vi revolutionera transportkulturen i grunden.
Insikten kommer visserligen sent, men den har äntligen fått oss att bryta kopplingen mellan ökad transportvolym och ekonomisk tillväxt.
De nya transportvillkoren är helt olika tidigare traditioner.
Miljökraven måste beaktas i ett tidigt skede när sektorn gör undersökningar; medborgarna och användarna måste ställas i centrum för transporternas utformning och icke-statliga organisationer måste inbjudas att delta i diskussioner.
Den tilltagande urbaniseringen måste gå hand i hand med bästa möjliga användning av gemensamma transporter.
För varje nytt projekt finns det anledning att främja möjligheter till kombinerade transportsätt mellan befintliga eller framtida nät.
Vi måste dessutom avstå från att framföra ekonomiska hårklyverier som invändning mot transportområdets new deal, som planeras till 2010.
Gemenskapen bör genomföra ett ambitiöst program för forskning och utveckling för att motverka skador och buller inom transportsektorn och för att uppnå målen i Kyotoprotokollet.
I sitt betänkande har utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor pekat på alla de konsekvenser som dessa skador medför för människors hälsa.
Det finns varningstecken överallt, men de är inga skäl för att man skall nöja sig med att tillkännage att vi har en oundviklig katastrof framför oss.
Först kom vi till insikt, sedan började vi utfärda varningar.
Nu måste vi agera.
Kommissionsledamot!
Unionen får inte under några omständigheter sänka garden inför denna tillkännagivna miljökatastrof utan måste välja att ändra kurs på transportområdet och låta alla avtal och program - och Gud skall veta att de är många - styras av miljökriterier.
I annat fall kommer vi att köra rätt in i väggen, och det med alla fakta på bordet.
(Applåder)
