# ID: svediakorp-gov433291
# author: Caveri (ELDR) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 840
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kommissionens vice ordförande, ärade kolleger!
Vi står inför en europeisk fråga, även om talarlistan domineras av italienare och österrikare.
Men låt mig genast säga, att jag mycket väl förstår österrikarnas oro, eftersom jag själv kommer från alpregionen.
Fallet Österrike och frågan om alperna i dess helhet är den direkta konsekvensen av en transportpolitik som måste ändras i grunden, vilket framgår med all önskvärd tydlighet av vitboken - som vi av en ren tillfällighet diskuterar nu under eftermiddagen.
Det finns två behov: å ena sidan den fria rörligheten för varor, den inre marknaden och, å den andra, miljöskyddet, trafiksäkerheten, folkhälsan, med andra ord det som med ett modeord brukar kallas hållbar utveckling.
Men hur skall då transporterna utformas?
Skall det bli färre lastbilar, fler tåg, mindre likriktning inom transportsektorn, mer intermodalitet, färre vägar och vägtunnlar, men fler järnvägstunnlar.
Det behövs en komplicerad ny balans för hela branschen som tar hänsyn till den fria marknaden, men även till behovet av att ha klara riktlinjer, bland annat när det gäller de verkliga transportkostnaderna, en konsekvent prispolitik, frisläppande av resurser för investeringar inom järnvägssektorn, en europeisk ordning för järnvägssystemet med åtgärdspaket för järnvägssektorn, ett särskilt direktiv om säkerheten i tunnlar och gemensamma regler för att transporterna på väg skall bli säkrare.
Slutligen kraftfulla initiativ för att få renare fordon, samt, avslutningsvis, utnyttjande av system som satellitsystemet Galileo för att kontrollera lastbilsflottan.
Fallet Österrike: det är viktigt för alperna, men det gäller även andra stora bergsmassiv som Pyrenéerna.
Vi står inför en formlig explosion av trafikvolymerna, och detta fenomen kommer att intensifieras ännu mer i och med utvidgningen.
Historiskt sett har Österrike utvecklat systemet med miljöpoäng - som nu är på väg att tyna bort - och vi har från och med Laeken fått se ett råd som varit egendomligt vacklande fram till midnatt förra året, när man kom fram till det som i utskottet har kallats en virtuell lösning, dvs. en lösning som egentligen inte existerar i siffrornas verklighet.
Det är därför Europaparlamentet, i utskottet för regionalpolitik, transport och turism, med stor majoritet valde en egen väg, en väg som utgår från det förutsatta behovet av att skapa utsikter till en rättslig grund som framför allt utgörs av alpkonventionens transportprotokoll, som kommer att vara det enda instrumentet som kan tvinga Europeiska unionen att reglera flödena av lastbilstrafik i alpområdena.
Det behövs en ny politik, en politik som i den schweiziska modellen ser det exempel som på något sätt måste kopieras.
Det utskott som jag är ordförande i har gjort vad det kunnat för att hitta en balanserad lösning.
Vi har bjudit in ministrar, vi har till och sett till att man slutligen tidigarelägger tidpunkten för den nya järnvägen genom Brennerpasset från 2021 till 2012.
I de ändringsförslag vi lägger fram i kammaren har vi framför allt försökt komma fram till en lösning som gör att vi kan lämna systemet med miljöpoäng, men som gör att vi hittar en lösning, fram till 2006, för de känsliga alpområdena, en lösning som grundas på nödvändigheten, som jag sade, av att ta hänsyn till alpkonventionens riktlinjer, men på ett mer generellt plan.
Det är till exempel ingen tillfällighet att ändringsförslag 15 avser andra områden, som Fréjusområdet, alperna nordväst om Italien, Mont Blanc-området och de österrikiska alperna, dvs. hela alpområdet, för detta är den helhetsbild som jag tror vi måste försöka föreställa oss.
Med stor noggrannhet har vi, framför allt i artikel 13, försökt komma fram till denna reglering av TIR-trafiken, detta system för att begränsa trafiken 2004-2005-2006, som under 2005-2006 leder till ett förbud för EURO 0 och EURO 1, en begränsning av EURO 2 och fri passage för EURO 3.
Slutligen några ord om ändringsförslagen: jag tycker inte att ändringsförslagen från Swoboda och Simpson är godtagbara.
I deras förslag försöker man ändra substansen i det förslag som med stor majoritet lämnade utskottet.
Jag kan inte heller godta ändringsförslaget från Rack, för även det skulle innebär en förändring av grundförutsättningarna.
Ändringsförslag 19 från de gröna är intressant och det kommer att diskuteras vidare i framtiden.
Slutligen tror jag man måste säga? nej? till ändringsförslagen 20 och 21, för även när det gäller dem, så medför de att förslaget i sin helhet förändras.
Herr talman!
Låt mig avsluta med att säga att som ordförande i utskottet och i min egenskap av föredragande har det varit min skyldighet att hitta en balans.
Kanske borde jag som alpinist ha siktat högre, men jag tror det kunde vara lämpligt för parlamentet att ta hänsyn till det faktiska läget i diskussionen.
