# ID: svediakorp-gov433288
# author: Patten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 882
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Den här debatten har varit något livligare än vissa av oss hade väntat.
Jag ställer mig helt bakom Linkohrs kommentarer som svar till Lang, som kanske bor på rätt planet, men det är definitivt inte samma planet som jag bor på.
Som företrädare för den byråkratiska superstaten vill jag börja med att svara Sakellariou på den viktiga fråga han tog upp om Internationella brottmålsdomstolen.
Han känner säkert till att Chile deltog aktivt i förberedelserna av stadgan för Internationella brottmålsdomstolen.
Den 22 januari i fjol godkände den chilenska deputerandekammaren texten med stor majoritet, medan senaten bad den chilenska författningsdomstolen om råd.
Domstolen påpekade att det skulle bli nödvändigt att ändra den chilenska författningen innan avtalet kunde godkännas.
En ändring av författningen är en långdragen procedur, eftersom det krävs två tredjedelars majoritet i kongressen, och därför kan avtalet inte ratificeras ännu.
Ratificeringen av avtalet står dock högt uppe på den chilenska regeringens politiska dagordning, eftersom den är i linje med landets utrikespolitik med ett främjande av respekten för de mänskliga rättigheterna.
Om det är ett land som bör förstå argumenten för en internationell brottmålsdomstol, är nog ledamoten och jag överens om att det är Chile.
Han sade även att han hoppas att den chilenska regeringen som medlem av säkerhetsrådet försöker samordna sin reaktion på krisen i Irak med EU: s medlemsstater.
Jag hoppas att han inte uppfattar det som ett lèse-majesté från min sida om jag säger att jag hoppas att medlemsstaterna i Europeiska unionen kommer att försöka samordna sin politik inom själva säkerhetsrådet när de behandlar den fruktansvärda krisen i Irak.
(Applåder)
Vi har artikel 19 i fördraget och vi har Maastrichtfördraget, men jag kanske inte skall gå närmare in på det.
Det är intressant att vi i konventet diskuterar hur mycket längre vi kan gå i vår samordning av en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik när vi inte ens tillämpar och fullföljer bestämmelserna i Maastrichtfördraget.
Hur som helst använder jag bara det han sade om Chile som en avtryckare för att avfyra några av mina tankar i den här frågan.
Flera ledamöter har tagit upp frågan om indianbefolkningen som alltid är en angelägen fråga vid sådana här tillfällen.
Eftersom det är svåra frågor försöker den chilenska regeringen hantera dem på ett varsamt och demokratiskt sätt.
De har gjort upp en politisk dagordning som ett försök att lösa en del av dessa utmaningar.
De har vidtagit minst 16 konkreta åtgärder för att bidra till hanteringen av problem som ledamöterna har blivit informerade om.
Jag anser att vi kan bidra till de insatser den chilenska regeringen redan gör, till exempel genom samarbetsprojekt som finansieras med de medel som parlamentet har röstat fram.
Vad fiskerifrågan beträffar - och jag inser vilken kontroversiell fråga det kan vara - vill jag påminna de ledamöter som uttalat sig om att associeringsavtalet inte omfattar ett fiskeriavtal, även om vi är intresserade av att ingå ett sådant.
Vi har det protokoll som nämndes.
Gemenskapens fiskeriföretag kommer att få rätt att äga chilenska fiskeriföretag till 100 procent.
Det är emellertid exakt samma villkor som gäller för chilenska investerare.
Det innebär att de till exempel måste respektera de fångstkvoter som anges i de chilenska lagarna.
Det finns i Chile detaljerade lagar där frågan om en utarmning av beståndet tas upp, eftersom en allvarlig minskning av fångstnivåerna för vissa arter, huvudsakligen till följd av överdrivet fiske, konstaterades i slutet av 1990-talet.
Det vore inte riktigt att påstå att ett förverkligande av avtalet skulle leda till en överexploatering av fiskeriresurserna.
Vi bör alla vara medvetna om den dynamik som nu råder inom den icke-industriella fiskerisektorn i Chile och den bör framhållas när vi diskuterar dessa frågor.
Denna sektor är huvudleverantör av skaldjursprodukter till den inhemska marknaden för färsk fisk.
Den står för närvarande för 25 procent av exportintäkterna från fiskeriprodukterna.
En markant ökning inom den icke-industriella fiskerisektorn har registrerats på senare år och sektorns intressen har tillvaratagits i den fiskerilag som nyligen antogs.
Om sysselsättningen inom det icke-industriella fisket kommer att minska på längre sikt - och det kan mycket väl hända eftersom det icke-industriella fisket är en mycket arbetsintensiv men inte kapitalintensiv verksamhet - kommer det förmodligen att ske både med och utan det avtal vi diskuterar i dag.
Jag kan därför utan några reservationer rekommendera kammaren detta avtal.
Jag är säker på att kommissionens vice ordförande också skulle skriva under på allt vi försöker uppnå med detta viktiga avtal.
Jag vill än en gång tacka Salafranca Sánchez-Neyra och hans kolleger, Linkohr och andra, som har visat ett sådant aktivt intresse för denna fråga.
Det här är en modell för avtal av denna typ.
Det är den typ av avtal som inte kommer att göra världen fattigare, som inte kommer att bringa människor? lycka? som den nordkoreanska ekonomin - som vissa personer stöder - utan som kommer att göra världen till en mer framgångsrik plats som garanterar att vi skyddar vår miljö bättre och uppnår en större politisk stabilitet än vi annars skulle göra.
