# ID: svediakorp-gov433181
# author: Coelho (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 352
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Som jag har betonat i mitt betänkande om unionsmedborgarskapet, som vi godkände här i kammaren i september förra året, har erkännandet av ett unionsmedborgarskap varit en mödosam process som fortfarande stöter på alltför många hinder, och vissa nödvändiga initiativ bör tas för att få en fullständig tillämpning av begreppet unionsmedborgarskap i sina politiska, administrativa, rättsliga, sociala och ekonomiska aspekter.
Jag rekommenderade då också att för att ta itu med de hinder som fortfarande föreligger för gemenskapsmedborgarnas utövande av fri rörlighet och bosättning, borde det förslag till direktiv som vi i dag diskuterar så snart som möjligt godkännas.
Detta förslag syftade genom omformuleringen av två befintliga texter till att för in nödvändiga förenklingar för att förena hanteringen av rätten till fri rörlighet och bosättning i Europa i ett gemensamt rättsligt instrument och framför allt att slå fast rätten till permanent bosättning efter fyra års oavbruten bosättning.
Det är ett välkommet förslag.
Föredragande Santinis arbete, som har genomförts mycket bra, har hjälpt oss att i detta förslag föra in en rad bidrag som jag anser är mycket positiva.
Det finns dock två frågor som redan har tagits upp i denna debatt och som skapar svårigheter.
Det handlar om definitionen av familjen, en alltför lång definition som tycks syfta till att i de nationella relationerna föra in en definition av partnern som familjemedlem.
Jag tror här att det goda förnuftet kommer att tvinga fram en respekt för den nationella rätten och för de beslut som har fattats i varje medlemsstat.
Såsom när det gäller det alltför breda begreppet familjemedlem, där jag tycker att det är rimligare att bibehålla den nuvarande lagen för avkomlingar och släktingar i uppåtstigande led, och jag är alltså oense med utvidgningen enligt förslaget, vilket skulle kunna leda till en enorm ökning av de människor som skulle kunna söka familjeåterförening.
Jag anser dock att det är acceptabelt med den utvidgning som Santini föreslår av humanitära skäl eller allvarliga hälsoskäl.
