# ID: svediakorp-gov433172
# author: Medina Ortega (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 350
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Det europeiska medborgarskapet är en av de viktigaste rättigheterna i fördraget om upprättandet av Europeiska unionen, som antogs i Maastricht 1992.
I enlighet med EG-domstolens rättpraxis är de rättigheter som unionsmedborgarskapet omfattar, däribland rätten till fri rörlighet och vistelserätt inom unionen, ursprungliga rättigheter för unionsmedborgarna och erkännandet av dessa krävde inte någon utveckling av lagstiftningen.
I enlighet med denna rättsliga grund ansåg utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden att det inte fanns skäl till att införa administrativa begränsningar, varken för rätt till inresa i en medlemsstat eller för rätten till fri rörlighet och vistelserätt.
Det har gjorts stora framsteg för att samordna lagstiftningen på det här området genom Schengenavtalet, men det måste påpekas att några medlemsstater fortfarande är negativt inställda till förändringarna och att de inte vill följa gällande bestämmelser.
Följaktligen förväntade sig utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden att detta förslag till direktiv skulle innebära ett verkligt steg framåt mot att undanröja alla begränsningar av administrativ karaktär i syfte att underlätta för unionsmedborgare att etablera sig i en annan medlemsstat.
Detta var syftet med de ändringsförslag som utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden antog.
Ändringsförslagen från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden antogs inte av det ansvariga utskottet, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter, och jag som föredragande ville naturligtvis att de skulle tas med, men för att inte gå emot de överenskommelser som har nåtts på det här området insisterade jag inte på att de skulle inbegripas.
Jag vill emellertid fästa uppmärksamheten på ett ändringsförslag som i viss mån skulle kunna stilla den oro som utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden hyser, jag avser ändringsförslag 23 - med vilket en ny artikel 4 a införs - där det står att? detta direktiv får inte leda till att befintliga rättigheter som fastställs genom EU-lagstiftningen eller EG-domstolens beslut upphävs?.
Enligt min åsikt är detta ändringsförslag mycket viktigt, eftersom vi annars skulle begränsa unionsmedborgarnas rättigheter inom unionen.
