# ID: svediakorp-gov433157
# author: Fiori (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 789
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kommissionsledamot!
I de frågor som diskuteras i dag kan vi spåra ett antal viktiga teman i den globala och europeiska politiken.
Det första exemplet är utan tvekan att den internationella handeln med jordbruksprodukter och de förhandlingar som bedrivs i det sammanhanget utgör ett tillfälle till konfrontation mellan avreglering av marknaden och en vilja från regeringarnas sida att uppnå protektionistiska mål inom jordbrukspolitiken.
De målen går utöver att enbart producera, utan berör även så kallade icke-kommersiella aspekter som miljöskydd, livsmedelssäkerhet, skydd och främjande av kvalitet samt skyddet av landsbygdsområden.
Vi har lyssnat uppmärksamt på er i kväll, kommissionsledamot.
Av det ni sagt framgår med all önskvärd tydlighet att Europeiska unionen har uttryckt en stark önskan att förhandla fram ett avtal om en ytterligare avreglering av handeln med jordbruksprodukter.
Vi anser emellertid att avtalet måste balanseras och att det måste vara ett avtal som alla kan dra nytta av.
Detta verkar också vara den ståndpunkt som flera gånger framförts av kommissionsledamot Fischler, ansvarig för gemenskapens jordbrukspolitik.
Så sent som för en vecka sedan sade han i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att de bestämmelser som blir resultat av den nya förhandlingsrundan kommande höst måste bli rättvisa och lika för alla.
Idén som framkommer om att minska exportbidragen är utan tvekan en fascinerande tanke, som man utan tvekan kan instämma i, men under förutsättning att även andra subventioner som leder till snedvridning av den internationella handeln regleras på liknande sätt.
Sedan har vi ett annat viktigt politiskt tema som löper genom den frågeställning som diskuteras i kväll: vi måste skapa en enhetlig vision av hela systemet.
Den nuvarande ekonomiska miljön, den miljö som skall omfatta och ta till sig framtidens scenarier när det gäller jordbrukssektorn, får inte begränsas till den internationella handeln.
Den internationella handeln är nämligen direkt avhängig av förslagen att revidera gemenskapens jordbrukspolitik.
Det som skulle vara en översyn efter halva tiden har blivit något helt nytt, en helt ny form för den europeiska jordbrukspolitiken.
Gemenskapens politik är inom detta område inriktade på att skydda de europeiska konsumenterna, förutom att skydda marknaden som ett instrument för ekonomisk utveckling.
Jag tänker på inrättandet av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten.
Principen om livsmedelssäkerhet har även upptagits på WTO-nivå, men enbart som idé.
Det återstår att ta många ytterligare steg när det gäller att skydda den kvalitet som finner uttryck i våra produkter.
De produktionskostnader som präglar den europeiska jordbrukspolitiken skiljer oss märkbart från kostnaderna i utvecklingsländerna, eftersom standarderna med avseende på kvalitet, säkerhet och hygieniskt-sanitärt hälsoskydd är helt andra.
Att utarbeta detaljerade internationella bestämmelser till skydd för livsmedelsindustrin under de kommande förhandlingsrundorna är lika viktigt som att främja och respektera Codex alimentarius när det gäller att försvara de typiska, erkända europeiska produkterna.
I en globaliserad miljö måste europeiska jordbruksföretag investera i kvalitet för de egna produkterna för att kunna erövra marknadsandelar som är särskilt känsliga när det gäller de nya kraven från konsumenterna.
Produktionsstandarderna är numera inriktade mot spårbarhet för produkterna, från gård till bord.
I det sammanhanget borde möjligheten att saluföra de europeiska livsmedelsprodukterna på global nivå hålla jämna steg med den ekonomiska utvecklingen i de mindre välmående länderna, i ömsesidig respekt för lokala jordbruksprodukter, i en miljö av balanserad global tillväxt som regleras såväl av ekonomin som av säkra regler, men framför allt av sunt förnuft i en tillväxt som alla har nytta av och som är till nackdel för ingen.
Den grundläggande fråga som vi med andra ord står inför just nu är att det finns en princip i det förslag som ni, kommissionsledamot, har redogjort för i kväll: vi behöver en gemensam jordbrukspolitik som är utformad på samma sätt som tidigare.
Av era ord och av de dokument som vi har tagit del av framgår en princip som vi har mycket svårt att acceptera: nämligen att förslaget till översyn efter halva tiden, som bland annat föreskriver frikoppling och minskning av den blåa boxen, skall dominera över principerna för WTO-förhandlingarna, där man i stället vill försvara stöden i den blåa boxen som lanserades genom McSharryreformen.
Det blir då nödvändigt att åter granska förhandlingsformerna, riva upp kapitlet om den blåa boxen och på så vis slutligt avstå från möjligheten att försvara de direkta stöden i en multilateral miljö.
Om detta skulle inträffa anser vi att det skulle innebär början på en nedmontering av det europeiska jordbruket, en sektor som är av strategisk betydelse, inte bara som sådan, utan för hela den europeiska ekonomin.
