# ID: svediakorp-gov433147
# author: Jové Peres (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 503
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag anser att det skulle ha varit bättre om denna debatt hade genomförts innan, och inte efter det att rådet (allmänna frågor) hade gett sitt samtycke till gemenskapens erbjudande om att förhandla när det gäller jordbruksaspekterna inom Världshandelsorganisationen.
Det är uppenbart att detta påverkar den institutionella balansen och hela beslutsfattandeprocessen.
Detta förfarande är emellertid inte nytt, eftersom det finns tidigare erfarenheter från reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken år 1992 och av Agenda 2000.
Jag säger detta eftersom vissa aspekter, till exempel minskningen av de inhemska stöden, leder till att mycket kontroversiella aspekter införs i förslagen till förordning om översynen efter halva tiden.
Vad vi talar om är en fullständig bortkoppling av stöden och ett stort antal ledamöter - däribland jag själv - har avvisat det förslaget.
Även de yrkesverksamma och flera medlemsstater motsätter sig det.
När det gäller innehållet säger jag fortfarande samma sak: vi kommer i så fall att säga ja till en politik som saknar tillräckliga medel, vilket kan inverka på gemenskapsjordbruket, särskilt de mest utsatta områdena.
När det gäller de mer konkreta förslagen anser jag att de innehåller riktigt positiva aspekter när det gäller utvecklingsländerna.
Dock utgår man från antagandet att en ökad avreglering av handeln kommer att öka den ekonomiska utvecklingen.
Så är inte alltid fallet.
I det här sammanhanget vill jag påminna om att de två mest avreglerade marknaderna - kaffe- och kakaomarknaderna - är de jordbruksmarknader där förhållandena är sämst och där producentländerna vill ha minskad avreglering och ökad kontroll.
Förhandlingarna kan inte heller grundas på världsmarknadspriserna, eftersom dessa visserligen är knutna till de volymer som säljs men har mycket litet att göra med produktions- och konsumentpriserna.
Hur som helst anser jag att det är viktigt att vi kommer framåt i den här frågan för att avskaffa exportsubventionerna för jordbruksprodukter, vilka stör den lokala jordbruksproduktionen i utvecklingsländerna.
Vi måste erkänna utvecklingsländernas rätt att skydda sig mot dessa exportsubventioner för att värna om den grundläggande rättigheten att ha säkra livsmedel, att själva bestämma över dessa livsmedel och för att små- och familjejordbruken skall kunna överleva.
Förslaget om att inrätta en så kallad box för livsmedelssäkerhet tycker jag är intressant.
Detta skulle kunna bli mycket användbart även för Europeiska unionen, av strategiska skäl och med tanke på livsmedelssäkerhetsfrågorna.
Men där glömmer kommissionen att vi är beroende av vegetabiliska proteiner från andra länder, och dessa länder är inte underutvecklade eller under utveckling, utan är mycket utvecklade.
Och vi är beroende till 75 procent.
Det är uppriktigt sagt fullständigt oförståeligt att kommissionen kan glömma bort en sådan sak.
Slutligen och med tanke på att Förenta staternas och andra länders snedvridande utnyttjande, anser jag att förslagen om att ta bort minimiklausulen, en strikt och disciplinerad tillämpning av exportkrediter och livsmedelshjälp och värnande om principen om angivande av geografiskt ursprung är mycket bra.
