# ID: svediakorp-gov433125
# author: Wijkman (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 546
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Tack, kommissionsledamot Lamy, för introduktionen till detta viktiga och komplicerade ärende.
Det är bara en dryg vecka sedan parlamentet i första behandlingen med stor majoritet röstade om en ny förordning om bekämpningen av hiv, malaria och tuberkulos i de fattiga länderna.
Vi hade arbetat med denna fråga i nästan ett år.
Den debatt som fördes fokuserade mycket på den ojämna kamp som råder i de allra flesta fattiga länder mellan å ena sidan spridningen av svåra, smittsamma sjukdomar, å andra sidan de resurser som finns, både för att förebygga spridningen och för att hjälpa människor som har drabbats och blivit sjuka.
Ett stort problem i sammanhanget är det faktum att en så liten del av hälsoforskningen i världen inriktas just på de sjukdomar som drabbar en så stor del av världens befolkning.
Orsaken till detta är naturligtvis att väldigt många läkemedelsföretag inte ser någon egentlig lönsamhet i denna typ av forskning.
Därför måste vi söka innovativa lösningar.
Marknaden ensam klarar inte att lösa detta problem, utan det krävs ett samarbete mellan de offentliga biståndsorganen och industrin.
Ett annat problem som berördes i debatten var den obalans som i dag råder inom TRIPS och WTO när det gäller möjligheterna att i speciella situationer tillgripa s.k. tvingande licenser.
Jag är naturligtvis medveten om de förhandlingar som kommissionsledamoten har varit involverad i.
Jag kan bara beklaga att inga resultat har uppnåtts.
Detta är en oerhört viktig fråga.
De länder som är mest beroende av dessa undantagsbestämmelser i TRIPS-avtalet befinner sig i dag i en diskriminerad situation och ställning.
Jag finner själv att det ideala vore att de länder i syd som saknar produktionskapacitet behandlades precis på samma sätt som länder i Europa eller Nordamerika.
Den kompromiss som kommissionsledamot Lamy nu försöker arbeta fram innehåller en lista.
Jag tycker att denna lista ser bra ut, men det idealiska läget vore självklart att det inte skulle behövas någon lista alls.
Om vi nu ändå skall gå mot en kompromiss, finner jag att det ni har uträttat hittills är lovvärt.
Jag tycker också att kopplingen till WHO är ett intressant uppslag.
Jag tror att jag kan garantera att ni har parlamentets odelade stöd i era ansträngningar att försöka uppnå ett resultat, så att denna fråga kan läggas till handlingarna och framför allt så att hela Dohaprocessen kan fortsätta.
Eftersom det som förhoppningsvis kommer att bli någon form av lösning kommer att ha karaktären av kompromiss, tycker jag också att det vore fullt rimligt att sätta upp en tidpunkt, t.ex. om ett par år, då denna kompromiss skulle utvärderas, så att vi verkligen ser om den fungerar bra och i annat fall kan utveckla den och förbättra den.
Avslutningsvis vill jag säga att det är oerhört olyckligt att vi har hamnat i detta läge.
Det är för mig obegripligt att det faktiskt finns motstånd i denna fråga.
Jag kan förstå oron för att fusk och parallellimport förekommer, men det är ett generellt problem som borde kunna lösas, och som inte i första hand skall gå ut över de fattiga ländernas hälsovårdssituation.
