# ID: svediakorp-gov433118
# author: Korhola (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 420
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Davos och Porto Alegre finns på skilda kontinenter, men där diskuterades samma slags globala frågor.
Näringslivets resurser och företagsamheten i kombination med det övriga civila samhällets kompetens och legitimitet kan erbjuda hållbara lösningar på problem som uppstår av globaliseringen.
I OECD-länderna får en ko i genomsnitt två euro om dagen i statsbidrag, medan över två miljarder människor lever på mindre än två euro om dagen.
Över en miljard människor är tvungna att klara sig med mindre än en euro om dagen.
Den summan är så låg att den inte löser den internationella ekvationen för mänskliga och grundläggande rättigheter.
Rätten till liv kan inte särskiljas från rätten till mat, vatten, sjukvårdstjänster eller arbete, och rätten till åsikt kan inte särskiljas från de bildningsmässiga grundläggande rättigheterna.
Dessa rättigheter utgör å sin sida en grund för ekonomin: de mänskliga rättigheterna är ingen lyx som man har råd med bara då ekonomin växer, utan ett nödvändigt villkor med tanke på företagens verksamhetsbetingelser och stabilitet.
Till exempel i Ryssland kan företagens verksamhetsbetingelser inte förbättras nämnvärt utan grundläggande korrigeringar beträffande de mänskliga rättigheterna och rättssystemen.
Nu kan man i Ryssland med hänvisning till egenmäktiga, oskrivna och ständigt föränderliga lagar och förordningar tillämpa informella och korruptionsökande problemlösningsmetoder.
Det är alltså också i företagens eget intresse att delta i uppbyggandet av de mänskliga och grundläggande rättigheterna.
Ett sätt är att delta i FN: s Global Compact-projekt.
I det här förslaget som för fyra år sedan lades fram av generalsekreterare Kofi Annan i Davos förbinder sig företaget vid nio enkla huvudprinciper med avseende på mänskliga rättigheter, arbetslivsstandarder och miljö.
Även inom EU har man främjat förhållandena beträffande företagens sociala ansvar, men vid sidan om de frivilliga åtgärderna behöver man bindande lagstiftning.
Med Name and shame-metoden borde man peka ut de företag inom EU som här eller på annat håll direkt eller indirekt medverkat i kränkningar av de mänskliga och grundläggande rättigheterna.
Dessutom borde man utveckla lämpliga sanktioner mot företag som utanför EU: s gränser gjort sig skyldiga till eller deltar i människorättskränkningar och korruption.
När allt kommer omkring är företagens inflytande i vilket samhälle, på vilket område och i vilken stat som helst stort.
Den dag företagen verkligen beslutar sig för att kämpa mot korruption och kränkningar av de mänskliga rättigheterna får globaliseringen en helt annan innebörd och annat innehåll än vad den har i dag.
