# ID: svediakorp-gov433112
# author: Désir (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 696
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kommissionsledamot!
Ett antal av oss parlamentariker var mycket riktigt i Porto Alegre.
Vad vi såg där var tusentals medborgare, fackligt aktiva, företrädare för frivilligorganisationer och kvinnorörelser, som diskuterade och lade fram analyser och förslag för att förändra globaliseringen, dess regler och institutioner.
I det perspektivet är Porto Alegre III inte bara det massprotestmöte mot Davos som Porto Alegre I var.
Det är medborgare som protesterar, som säger nej till en ödesbestämd globalisering som är dömd att alltid göra de rika än rikare, att lämna de fattigaste utanför och förstöra miljön.
De säger nej till en globalisering med institutioner och regler som är starka när det handlar om att försvara de mäktiga ländernas ekonomiska intressen och handelsintressen och deras företag, men svaga när det gäller att försvara sociala rättigheter, försvara Kyotoprotokollet och bekämpa skatteparadisen.
Det handlar alltså om en kritik som är helt legitim utifrån Europeiska unionens principer och värderingar.
Det handlar framför allt om att man vill försöka driva igenom en solidaritetens globalisering, en ansvarsfull globalisering.
Kommissionsledamot!
I det perspektivet tror jag inte man kan säga att det handlar om att välja mellan tillväxt och rättvisa.
I så fall skulle ni givetvis ha trumf på hand när ni säger att kommissionen inte avfärdar de båda som två motsatser.
Jag tror att det snarare handlar om att välja mellan en rent profitbaserad tillväxt och rättvisa, mellan å ena sidan tillväxten av spekulationsbubblor och? Enron-ekonomin? och å andra sidan en tillväxt som i högre grad bygger på fördelning, som månar om social integration, en ekonomi i människans tjänst.
Det handlar om att välja mellan att kommersialisera alla verksamheter, naturtillgångar, gener och å andra sidan tanken att alla skall ha tillgång till globala kollektiva nyttigheter - vatten, hälsa, läkemedel, energi, utbildning och allmännyttiga tjänster.
Till dessa frågor från Porto Alegre skall också läggas skuldavskrivningen, reformen av de internationella organisationerna och fredlig konfliktlösning.
I princip är detta faktiskt frågor som Europeiska unionen är angelägen om att främja på den internationella arenan.
Vi måste därför se på denna rörelse som en stödjepunkt, för på samma sätt som man inte kan förändra ett samhälle på nationell nivå utan att söka stöd hos de rörelser som finns i samhället, kan man inte heller förändra globaliseringen utan att söka stöd hos detta globala civila samhälle.
Detta civila samhälle utgör ett stort hopp, eftersom det inte förespråkar isolering, att man värnar sin nation, sin etniska eller religiösa grupp, utan tvärtom införandet av nya världsomfattande regler.
Detta är hoppfullt.
Men då krävs det att vi besvarar den uppfordrande fråga som denna rörelse ställer till Europeiska unionen.
Jag skall citera tre exempel.
För det första skryter EU ofta med att man ger mest offentligt utvecklingsbistånd (55 procent i en internationell jämförelse).
Det är sant, men samtidigt ruinerar vårt jordbruksstöd jordbruket i sydländerna, i synnerhet de små jordbruken.
Vad skall vi göra för att förändra detta faktum, och för att främja livsmedelssäkerhet och självförsörjning?
För det andra väcker Lulas maktövertagande i Brasilien stora förhoppningar, men Internationella valutafonden kräver att han har ett årligt budgetöverskott på 3,75 procent.
Vad skall vi göra för att lossa detta valutafondens järngrepp om president Lula?
Vi är också del av Internationella valutafonden.
För övrigt har vi fler röster än amerikanerna.
När det gäller allmännyttiga tjänster finns det för det tredje en mycket stark kritik mot de privatiseringar som Internationella valutafonden tvingar fram i utvecklingsländerna.
I dag är dessa länder bedrövade över att även vi i Europeiska unionen via Världshandelsorganisationen och Allmänna tjänstehandelsavtalet kräver att de i sina länder skall avreglera vatten, postväsen och energi.
Kommissionsledamot!
Kommer ni att ändra Europeiska unionens krav, för att gå detta globala civila samhälle till mötes och infria sydländernas förhoppningar, så att vi i Cancun kan säga att EU verkligen stöder dem som vill ha en alternativ globalisering?
