# ID: svediakorp-gov432882
# author: De Keyser (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 339
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr höge representant!
Nästan allt har sagts i dag.
Jag skulle vilja välkomna det grekiska ordförandeskapets ansträngningar för att komma ur den situation vi befinner oss i.
Europaparlamentet kommer kanske i morgon att anta en gemensam resolution om Irak, som jag stöder.
Men jag beklagar att dess minimala samförstånd, som betonar den centrala rollen för FN: s säkerhetsråd, är så blygsamt.
Även om försvar och säkerhet definitivt är mellanstatliga områden, påstår jag att freden och balansen i världen inte kan konfiskeras av en pelare.
Herr Solana!
Ni sade att i sin förkrossande majoritet säger européerna nej till kriget, utan tvetydighet.
Och för att rädda den europeiska sammanhållningen och våra transatlantiska förbindelser tvekar vi här på bänkarna och betalar ett mycket högt pris, nämligen tystnadens, och ibland hyckleriets, eftersom vi låtsas tro.
Vi låtsas tro att man kan bevisa något som inte finns.
Vi låtsas tro att vi bekämpar terrorismen, när allt tyder på att vi kommer att få den att explodera.
Vi låtsas tro att Irak är ett hot mot världen, när det är ett land som går på knäna.
Vi låtsas tro att endast detta land skulle ha massförstörelsevapen, när hela regionen är en krutdurk.
Vi låtsas tro att de 150 000 människor som formerat sig vid Iraks gränser bara är där för att utöva påtryckningar mot Saddam Hussein.
Vi låtsas tro, såsom Poignant sade, att detta krig inte har en fruktansvärd lukt av olja och att Bushs målsättning verkligen är att återlämna Irak till irakierna.
Vi låtsas också tro att man kan bygga upp demokratin med våld på ett min- och bombfält.
Och vi låtsas tro att vi aldrig blir medbrottslingar i en massaker och att FN, denna domare i internationell rätt, kommer att bedöma situationen opartiskt och inte utsätts för fruktansvärda påtryckningar.
Herr talman, i dag skäms jag!
