# ID: svediakorp-gov432823
# author: Solbes Mira (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 908
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Konflikten i Tjetjenien diskuterades i detalj den 11 september förra året vid det senaste toppmötet mellan Europeiska unionen och Ryska federationen.
Tyvärr tvingar bristen på framsteg mot fred oss till att ännu en gång ägna vår uppmärksamhet åt Tjetjeniens tragiska situation.
Alla känner till att läget har försämrats ur säkerhetssynpunkt sedan det senaste toppmötet i Bryssel.
Jag vill ta tillfället i akt att åter bekräfta unionens allra mest energiska fördömande av de senaste terroristdåden, som ännu en gång ändat hundratals människors liv och sårat många fler svårt.
Europeiska unionen står fast mot terrorismen, oberoende av vilka som genomför den och vilka motiv det är som kan ligga bakom.
Attentat med bilbomber, godtyckliga mord, kidnappningar och övriga terroristhandlingar kan inte på något sätt rättfärdigas av någon orsak, hur befogad den än kan verka.
Naturligtvis gäller det även Tjetjenien, men vår övertygelse om att terroristbekämpningen inte kan ske på bekostnad av respekten för de mänskliga rättigheterna är lika giltig.
Låt mig till att börja med just ta upp frågan om de mänskliga rättigheterna.
Erkända icke-statliga organisationer för mänskliga rättigheter fortsätter att vittna om de grava överträdelser mot de mänskliga rättigheterna som begås i Tjetjenien av Ryska federationens säkerhetstjänst.
Mord, tortyr, försvinnanden och övriga brott mot de mänskliga rättigheterna borde också tydligt och hårt fördömas av Europeiska unionen.
Lika allvarlig är de ansvariga myndigheternas brist på en tydlig vilja att följa upp dessa överträdelser.
Utgången av rättegången mot överste Budanov är inte en positiv signal i detta sammanhang, snarare tvärtom.
En annan negativ händelse var tvångsutrymningen av det tjetjenska flyktinglägret Akiyurt kort före jul, vilket också bedömdes av Europeiska unionen som ett brott mot den internationella humanitära principen att förflyttade personers återresa till ursprungsplatsen skall ske helt frivilligt, utan påtryckningar som de som skedde i det nämnda fallet.
Europeiska unionen mobiliserade sig snabbt för att kräva att andra liknande läger inte skulle följa samma väg, eftersom det enbart leder till den civila befolkningens lidande.
Människor förflyttas på grund av krigets våld och terrorism, och så länge dessa pågår kan de inte återvända till sina hem utan att riskera sin integritet.
Dessutom skulle de behöva kunna räkna med någon socioekonomisk infrastruktur, som ännu inte finns, för att fortsätta att leva sina liv.
Jag vill försäkra er om att kommissionen håller sig uppdaterad om vad som pågår och att den kommer att vidta de initiativ som behövs för att undvika en eventuell upprepning av liknande händelser.
För närvarande håller ECHO på med att planera en övervakningsdelegation till Ingusjien i slutet av denna månad.
Kommissionen känner till majoritetens inställning i detta parlament om dessa frågor, samt vad ni gjort i syfte att nå de mål jag just talade om.
Kommissionen önskar och hoppas därför att parlamentets delegation för förbindelser med Dumans planerade och ånyo uppskjutna besök i Tjetjenien skall ske snart.
Utan tvivel kommer det att bidra till att göra Europeiska unionens röst om konflikten i Tjetjenien hörd.
En annan mycket viktig fråga är den om det stora humanitära bistånd som Europeiska unionen ger.
De ryska myndigheterna bistår fortfarande inte med det samarbete som behövs för att de icke-statliga organisationer som distribuerar biståndet skall kunna leverera det i gott skick till mottagarna, trots de upprepade anmärkningarna från Europeiska unionen.
Våra biståndsarbetare fortsätter att finna oräkneliga administrativa hinder för att genomföra sitt arbete på ett effektivt sätt.
Och det som är ännu allvarligare är att de byråkratiska hindren riskerar deras liv och säkerhet.
I detta sammanhang vill jag påminna om att Arjan Erkel, en av Läkare utan gränsers anställda, är kidnappad sedan flera månader.
Vi har enträget bett - och vi kommer att fortsätta att insistera på detta - de ryska myndigheterna att de skall göra allt som står i deras makt för att snabbt få honom frisläppt.
Nu skulle jag vilja ta upp den centrala frågan i den resolution till det brådskande ärende vi i dag diskuterar.
Som ni vet gick mandatet för OSSE: s biståndsgrupp för Tjetjenien ut den 31 december.
Bristen på överenskommelse om innehållet i mandatet för det kommande året gör att nämnda grupp i nuläget sett sig tvingad att fatta beslutet att lämna Tjetjenien.
Ryska federationen har hittills haft ståndpunkten att biståndsgruppens mandat bör begränsas såtillvida att all politisk roll skulle exkluderas.
Det är en motsägelse med tanke på OSSE: s mycket politiska karaktär som europeisk säkerhetsorganisation.
Kommissionen anser att bibehållandet av denna grupp inte bara är lämplig utan att det ligger i allas intresse, särskilt Rysslands.
Det gör också det arbete som utförs av Europarådets olika organ, vilka också möter ökande hinder för att genomföra sitt arbete.
Dessa internationella organisationers verksamheter verkar ännu mer nödvändiga i nuläget då Ryska federationen är fast besluten att ta ett antal steg mot en politisk normalisering i Tjetjenien.
Därför skulle närvaron och hjälpen från de nämnda organisationerna vara det enda sättet att ge normaliseringsprocessen en viss demokratisk legitimitet.
För närvarande pågår intensiva förhandlingar i Wien i syfte att garantera biståndsgruppens närvaro i Tjetjenien, och frågan tas i dag upp i Aten mellan unionens politiska ledare och Ryssland.
Vi hoppas att dessa diplomatiska diskussioner skall ge det förväntade resultatet.
