# ID: svediakorp-gov432725
# author: Lemierre (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,526
# sentences: 75
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle först och främst vilja tacka Europaparlamentet, utskottet för ekonomi och valutafrågor och särskilt Markov för att ha uppmärksammat EBRD.
Som ni har sagt är detta första gången, och det är mycket viktigt för den institution jag har äran att leda.
Jag skall bara framföra fyra korta synpunkter, eftersom Markovs betänkande och Solbes Miras uttalanden redan har försett parlamentet med information.
Den första synpunkten rör själva institutionen.
EBRD är en unik institution i första hand för att den är nyinrättad och ung; den har rönt ett antal framgångar; den har också gjort några misslyckanden och den strävar alltid efter att lära.
I denna institution har de europeiska staterna, Europeiska unionen, en stor majoritet med de länder där banken är verksam och många icke-europeiska länder - bland andra Förenta staterna, Kanada, Japan, Australien, Nya Zeeland, Mexiko, Egypten, Israel och Turkiet.
Vi har att göra med en institution där Europa spelar en mycket viktig roll tillsammans med ett stort antal partner.
Vilken är den förenande länken?
Jag tror att det finns två slags föreningslänkar.
För det första ett mycket beslutsamt engagemang för att se till att övergången i öst lyckas.
Alla är engagerade för detta, vilket framgår av vår uppdaterade strategi för de kommande åren och de icke-europeiska ländernas åtagande om att i framtiden stödja övergångsprocessen i hela regionen, även i Centraleuropa.
Den andra länken är principerna, som Markov talade om: gemensam finansiering med den privata sektorn och förmågan att ta risker i syfte att uppmuntra den privata sektorn att få marknadsekonomin att utvecklas, samtidigt som vi inte konkurrerar med privata aktörer.
Principerna om additionalitet, konditionalitet och bidrag till övergångsprocessen är själva grunden för institutionen.
Det finns en tredje dimension jag skulle vilja ta upp, som Markov talade om för en stund sedan, nämligen den politiska dimensionen.
EBRD har ett mandat av politisk art.
Vi har i uppdrag att trygga utvecklingen av marknadsekonomin, men också demokratin.
Enligt detta uppdrag fattar vi beslut efter interna debatter i administrationsrådet och ett offentliggörande av våra slutsatser, till exempel besluten om att minska och i princip stoppa våra bidrag till länder som Vitryssland och Turkmenistan.
Min andra synpunkt rör de erfarenheter och den strategi som Markov har beskrivit.
Banken har nu uppnått höga investeringsnivåer.
Förra året investerade vi 3,9 miljarder euro, vilket är bankens högsta stödnivå.
På ett tiotal år har vi bidragit till att locka 70-80 miljarder euro i investeringar till öst, vilket är en mycket stor del av investeringsflödet till denna region.
Vi genomför den strategi som har antagits av bankens aktieägare, det vill säga en utveckling mot öst.
Vi behåller vårt starka engagemang i Centraleuropa.
Av uppenbara skäl är investeringsbehovet stort - ni känner till situationen i Centraleuropa och jag har haft tillfälle att diskutera den ingående med kommissionär Solbes Mira - och de finansiella påfrestningarna kan bara minskas med omfattande investeringar.
EBRD anstränger sig självklart för detta och koncentrerar sig därför på prioriterade uppgifter som finansiering av små och medelstora företag, finansiering av medelstora företag, industriell omstrukturering och regional utveckling.
Vi ser oss självklart som ett organ som verkställer projekt för kommissionen och Europeiska unionen.
För närvarande utvecklar vi i stor omfattning vår verksamhet i sydöst - Balkan, Kaukasien, Ukraina, Rumänien och Bulgarien - och i Ryssland.
Det andra jag vill säga om strategin är att vi lägger stor vikt vid utvecklingen av småföretag, mikroföretag samt små och medelstora företag (SMF).
För tio år sedan var detta begrepp okänt i öst och i dag ser vi dessa företag utvecklas.
Vi bidrar till den utvecklingen, det måste betonas, framför allt med stöd av våra aktieägare och Europeiska unionen, som spelar en mycket viktig roll.
Vi skapar drivkrafter för denna utveckling och ser till att arbeta tillsammans med banker för att öka kompetensen inom banksektorn, genom att utbilda bankanställda med kapacitet att utveckla dessa metoder.
Om vi inte lyckas med detta skapar vi våra egna institutioner för att driva utvecklingen under den tid som krävs.
På samma sätt satsar vi på förbindelser med alla företag i väst och i Japan.
Varför?
För det första för att det här är skattebetalarnas pengar och för att dessa företag genom er har investerat i EBRD, och därför är det naturligt att vi åtminstone upplyser dem om vad vi kan göra i banken.
För närvarande utvecklar vi kontakterna med företag, inte bara stora företag, utan också medelstora företag i Europa, eftersom vi anser att dessa företag kan vara oerhört viktiga för utvecklingen av ekonomierna i öst.
När vi arbetar med stora företag uppmärksammar vi på samma sätt den strukturerande effekten på ekonomierna i öst, framför allt hur stora företag påverkar arbetet för underleverantörer och småföretagens utveckling.
Det bästa exempel jag kan ge är företagsutvecklingen inom bilbranschen: den drar till sig underleverantörer och gör det möjligt för lokala underleverantörer att utvecklas.
Till sist: för närvarande satsar vi på att utveckla arbetet med lokala företag, eftersom vi anser att det är helt avgörande.
Saker och ting går självklart framåt i hela Centraleuropa, men även i Ryssland och Centralasien.
Vi har också börjat utveckla kommunfinansiering och har planer på att utveckla finansieringen av kommuner i lokal valuta, även om vi - på grund av finansmarknadernas utveckling - skulle få ta en valutarisk för att de lokala myndigheterna inte skall behöva göra det.
Det fjärde jag vill säga om detta rör de förslag och synpunkter vi har fått från föredraganden.
Jag skulle bara vilja säga att jag delar dem.
Vi är överens och vi tar hänsyn till dem.
Vi försöker omsätta dem i praktisk handling.
Jag vill bara göra två särskilda påpekanden.
Först och främst är den sociala dimensionen mycket påtaglig inom EBRD.
EBRD är en institution som skall främja marknadsekonomin, men banken anser också att den sociala sammanhållningen är viktig.
Vi är mycket uppmärksamma på sysselsättningsfrågor och, mer specifikt, avgiftspolitiken.
I avgiftspolitiken ingår att förbättra befolkningens levnadsvillkor, dricksvattnet, transporterna och alla slags kommunala tjänster.
Ni känner till att länderna i öst inte är vana vid att föra en avgiftspolitik.
Det är således absolut nödvändigt att föra en sund och hållbar avgiftspolitik, som också är rimlig för befolkningen.
På den punkten vill jag tacka Europeiska unionen för det bidrag vi har fått, framför allt de gemenskapsfonder som gör att man kan minska startkostnaderna för ett projekt, och därmed införa en avgiftspolitik som är godtagbar för befolkningen, samt upprätthålla tjänsternas och investeringarnas kvalitet.
Min andra synpunkt rör miljön.
Miljön står i centrum för bankens mandat.
Här finns det mycket att göra.
Länderna i öst har ett tungt arv från det förflutna och jag skall endast nämna en del i vår verksamhet, nämligen nedmonteringen av kärnkraftverk, där vi arbetar mycket tillsammans med Europeiska unionen.
Vi förvaltar 1,5 miljarder euro som har anslagits för sanering av kärnkraftverk, både i de länder som snart går med i Europeiska unionen och i mer avlägset belägna länder.
Detta är en mycket viktig verksamhet för oss.
Min sista synpunkt rör förbindelserna med Europeiska unionen.
Europeiska unionen är vår stora partner och vårt stora stöd, framför allt genom er medverkan, herr Solbes.
Solbes är vår direktör och följer oss uppmärksamt med den bestämdhet som krävs.
Vi arbetar med Europeiska unionens och medlemsstaternas förvaltningar i öppenhet och på mycket bra grunder.
Som ni sade, herr Solbes, får vi inte endast ett politiskt stöd som är oerhört viktigt för oss, utan också ett ekonomiskt stöd, och vi lever på att detta stöd förlängs.
Vår andra partner är EIB.
EIB är en viktig partner för oss.
Vi gläder oss åt det ökade bidraget från EIB, framför allt i kandidatländerna.
Jag arbetar mycket med Philippe Maystadt och har nära kontakt med honom.
Ni vet att EIB, liksom kommissionen och Europeiska unionen, är aktieägare i EBRD.
Våra förbindelser är därför nära, det handlar om förtroendeband.
Vårt mål är självklart inte att överlappa varandra, utan att komplettera varandra där det är nödvändigt.
Utan att uppehålla mig för länge vid detta kan jag helt enkelt intyga att mina goda personliga kontakter med Philippe Maystadt och institutionen EIB är den europeiske skattebetalarens bästa garanti för att de medel som ställs till dessa båda institutioners förfogande används på ett föredömligt sätt.
Jag ber om ursäkt för att ha dragit ut något på tiden.
Men jag tyckte det var värdefullt att framföra några inledande synpunkter i samband med Europaparlamentets första behandling av EBRD: s verksamhet.
