# ID: svediakorp-gov432639
# author: Korhola (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 369
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Förslaget till resolution om den nordliga dimensionen understryker på rätt sätt de frågor som för tillfället är de viktigaste.
Man bör dock se den nordliga dimensionen som en dynamisk process.
Jag vill speciellt lyfta fram två faktorer som påverkar dynamiken: utvidgningen och miljön.
I takt med utvidgningen måste vår uppfattning om? nordlig? ändras så att man i slutet av detta årtionde i större utsträckning avser den arktiska norden och i mindre utsträckning den? nord? vars betydelse varierar beroende på vem som talar.
I och med utvidgningen ändras även EU: s roll på Östersjön märkbart: i praktiken är Östersjön från och med början av nästa år ett innanhav inom EU.
Med alla sina bekymmer och möjligheter måste den synas i EU: s politik i allmänhet.
Man måste ge Östersjön ökad betydelse inom EU: s alla politiska områden, samtidigt som dess betydelse inom den nordliga dimensionen minskar.
Ryssland kommer naturligtvis även i fortsättningen att utgöra en viktig del inom den nordliga dimensionen, men vid polcirkeln ligger väst och öst nära varandra: den nordliga dimensionen gör det även möjligt att förstärka banden västerut.
EU borde därför fatta beslut om att ansluta sig som medlem till Arktiska rådet, där medlemmarna utöver Förenta staterna och Kanada för närvarande är Island, Danmark, Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Det vore märkligt om EU fortfarande hamnar utanför det redan 1996 grundade rådets arbete, speciellt när så många av EU: s egna projekt tillsammans med Arktiska rådets projekt kunde skapa viktiga synergier.
Samtidigt skulle det förstärka det euro-atlantiska samförståndet på miljöområdet, vilket på de senaste åren inte har varit det bästa.
EU: s politik som gäller klimatförändringar kunde på så sätt få en ny internationell grund att basera praktiska åtgärder på.
De känsliga arktiska områdena är de första som lider av klimatförändringarna, och förändringen påverkar förr eller senare hela EU ända till Medelhavet.
Det är klart att exempelvis smältande glaciärer innebär potentiella hot, som när de blir verklighet skulle omvälva praktiskt taget hela den europeiska kulturen och ekonomin.
