# ID: svediakorp-gov432605
# author: Patten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,016
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Kammaren behandlar i dag en mycket viktig resolution om godkännande av det associeringsavtal som ingicks med Libanon i juni i fjol.
Denna överenskommelse är inte bara viktig för våra förbindelser med Libanon, den har även en avgörande betydelse i det övergripande partnerskapet mellan Europeiska unionen och Medelhavsländerna, då den utgör ännu ett steg mot ett slutförande av systemet med associeringsavtal inom ramen för Barcelonaprocessen (det enda avtal som fortfarande är föremål för förhandlingar är det med Syrien och jag hoppas få tillfälle nästa månad att försöka övertala syrierna att engagera sig mera på allvar i förhandlingarna om ett avtal).
Libanon är en nyckelpartner i Europa-Medelhavsområdet.
När premiärminister Hariri blev vald i september 2000, satte han en ambitiös tidsfrist för sin regering - att slutföra förhandlingarna med Europeiska kommissionen före utgången av 2001.
Det gläder mig att han har hållit detta löfte och jag uppmanar kammarens ledamöter att rösta för resolutionen, och godkänna avtalet.
Parlamentet har, enligt min bedömning, framför sig en möjlighet att ge Libanon en stabil grundval för att bygga sin framtid.
Landet har genomgått ett fruktansvärt inbördeskrig.
Det har varit utsatt för yttre inblandning, det är fortfarande sårbart.
Libanon brottas nu med återhämtning och modernisering under besvärliga ekonomiska omständigheter.
Utsikterna för fred i Mellanöstern inom den närmaste framtiden är dåliga, man har pyrande spänningar längs gränsen med Israel och står inför den oroande möjligheten av en militär konflikt i Irak.
Det finns ett brett stöd för detta nya förstärkta förhållande till Europa i Libanon.
Det libanesiska parlamentet ratificerade både associeringsavtalet och interimsavtalet i december.
Interimsavtalet tillåter båda sidor att påbörja den 12-åriga övergångsperiod som skall leda till ett gradvist införande av frihandel från mars 2003.
Detta är ett tydligt tecken på att Libanon menar allvar med att på ett tidigt stadium uppfylla sina åtaganden att öppna stora delar av sin handel och närma sin lagstiftning till Europeiska unionens.
Det kommer även att vara bundet av sina åtaganden om respekt för de grundläggande principerna om mänskliga rättigheter och demokrati från detta datum och jag återkommer till detta om en liten stund.
Frihandelsområdet kommer att medföra djupgående förändringar för det libanesiska affärslivet.
Libanon får med rätta beröm för arbetskraftens affärsskicklighet.
Landet har redan en liberal ekonomisk strategi och man har begärt inträde i Världshandelsorganisationen.
En öppning av marknader och ekonomier kommer att föra med sig fördelar genom ekonomisk avreglering och ökad konkurrenskraft.
Libanon kommer genast att kunna dra fördel av marknadstillträde för sina jordbruksprodukter och sina bearbetade jordbruksprodukter.
Och unionen kommer att vinna på förbättrat tillträde till Libanons tjänstesektor så snart dessa dispositioner har slutförts.
Genom att det anger Libanons engagemang för ekonomiska och sociala reformer kommer detta avtal att sända ett tydligt och positivt budskap till den internationella och europeiska investerare om möjligheterna till utländska direktinvesteringar i Libanon.
Det framgångsrika resultatet av den andra givarkonferensen i Paris i november i fjol, som organiserades med stort engagemang och framgång av president Chirac, vittnar om att detta budskap redan har uppfattats.
Av de 18 regeringar som deltog var sex medlemsstater och kommissionen var också företrädd på högsta nivå.
Det finns ett tydligt intresse av att Libanon skall klara sig igenom de ekonomiska svårigheterna i samband med återhämtningen efter kriget och minska sin skuld.
Det utlovade beloppet för att bistå med att minska skuldbördan motsvarade förväntningarna (sammanlagt utlovades omkring 4,3 miljarder US-dollar).
Men associeringsavtalet är först och främst en politisk överenskommelse, vilket är anledningen till att det lägger så stor vikt vid politisk dialog.
Avtalet är ett kraftfullt uttryck för gemensamma värden och gemensamma mål.
Det är genom dialog som deltagarna i detta partnerskap kan gå vidare med sitt gemensamma engagemang för att uppnå fred i Mellanöstern.
Vår dialog, och detta var en punkt som Galeote Quecedo hänvisade till, kommer att spänna över de grundläggande principerna om mänskliga rättigheter och demokrati med en uppriktighet och en förståelse som jag hoppas har sitt ursprung i ett nära partnerskap.
Libanons pluralistiska samhälle, som omfattar många sekter och religiösa grupper, har fungerat bäst när det har funnits samförstånd, tolerans och en öppen debatt - något som är tämligen unikt i regionen.
Vi är emellertid medvetna om de farhågor som parlamentets utrikesutskott har gett uttryck för när det gäller vissa punkter avseende situationen för mänskliga rättigheter i Libanon.
Avtalet erbjuder ytterligare ett forum för att ta itu med dessa frågor.
Genom att ratificera associeringsavtalet kommer Europeiska unionen att utlösa viktiga åtaganden från Libanons sida när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati, migration och återvändande, penningtvätt, kampen mot organiserad brottslighet och olagliga droger samt rättsligt samarbete.
Jag är även medveten om de farhågor som har framförts när det gäller mediernas frihet.
Jag kan försäkra er om att kommissionen kommer att fortsätta att vaka över dessa frågor varhelst och närhelst det är möjligt.
Avtalet kommer även, som ministern påpekade, att utlösa Libanons samarbetsåtaganden för att motverka terrorismen, vilka anges i den utväxling av skrivelser som han hänvisade till.
Vårt partnerskap kommer att omfatta mycket mer än handel och politik.
Det kommer att vara vittomspännande och omfatta så olika områden som samarbete inom vetenskap, utbildning, energi, turism, miljö och industri.
Socialt och kulturellt samarbete är också viktiga i avtalet när det gäller arbetstagares rättigheter och social dialog.
Vårt partnerskap kommer att finansieras genom bidrag under Medaprogrammet som jag hoppas kommer att, så långt det är möjligt, koncentreras på ett genomförande av avtalet.
Så vi rör oss i riktning mot våra övergripande ambitioner i det södra Medelhavsområdet med det avtal med Libanon som vi har förelagt parlamentet och jag hoppas verkligen att vi kan gå vidare från detta till att slutföra systemet med associeringsavtal genom framgångsrika förhandlingar med Syrien.
Jag anbefaller å det varmaste detta avtal till parlamentet.
