# ID: svediakorp-gov432602
# author: Galeote Quecedo (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 635
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
En av konsekvenserna av terroristattackerna den 11 september är otvivelaktigt att uppmärksamheten har riktats mot Mellanöstern och även om det bara vore i eget intresse bör Europeiska unionen bidra till att lugna den upprörda stämningen i denna region genom att inleda ett politiskt och ekonomiskt samarbete och stärka ramen för förbindelserna mellan Europeiska unionen och Medelhavsländerna i allmänhet.
I det här sammanhanget utgör arbetet för att inrätta en gemensam parlamentsförsamling för Europeiska unionen och Medelhavsländerna ett värdefullt bidrag och jag uppmuntrar de libanesiska kollegerna att delta i den satsning som såväl Europaparlamentet som parlamenten i regionen gör på det här området.
Libanon, det land som Europarlamentet i morgon genom sin omröstning kommer att inleda ett privilegierat samarbete med, är utan tvivel en mycket viktig aktör i området.
I dag, efter sexton långa år av krig i landet kan Libanon bli en reskamrat till Europeiska unionen i de idoga försöken att finna en lösning på den regionala konflikten.
Låt oss hoppas att vi blir Medelhavspartner för freden!
Associeringsavtalen, som det vi diskuterar i dag, är en grundläggande faktor i Europeiska unionens externa agerande och handlar om något mer än bara handel; syftet med dem är att skapa en ram för en politisk dialog.
Jag strävar efter, och jag är övertygad om att hela parlamentet gör detsamma, att undantaget Syrien kommer att kunna lösas så snart som möjligt.
Med tanke på detta avtal vill jag ta upp några frågor som har kommit upp under debatterna i utskottet.
För det första har frågan om stabila gränser med Israel fortfarande inte lösts slutgiltigt och även om vi naturligtvis välkomnar Israels reträtt från södra Libanon i maj 2000, uppmanar vi därför parterna att nå en överenskommelse på det området.
För det andra håller hizbollahgruppen fyra israeliska medborgare kidnappade sedan år 2000 och i det här konkreta fallet och i allmänhet när det gäller personer som har anhållits och försvunnit i flera länder i regionen - uppskattningsvis 17 000 libanesiska medborgare - är det nödvändigt att man ingriper.
Därför skulle jag vilja fråga det grekiska ordförandeskapet om man kommer att göra något för att medla i detta beklagliga ärende med de försvunna personerna.
Vårt utskott har även påtalat behovet av att de syriska trupper som är stationerade i Libanon slutgiltigt dras tillbaka i enlighet med resolution 520 från säkerhetsrådet, så att respekten för Libanons suveränitet och integritet respekteras.
Därför vädjar vi till den libanesiska regeringen att hänskjuta denna fråga till våra kolleger i Libanons parlament, så att man kan inleda en debatt som gör det möjligt att göra framsteg i den här ytterst viktiga frågan.
Jag stöder och vill ge mitt erkännande till de ansträngningar som de libanesiska myndigheterna gör i kampen mot terrorismen, särskilt när det gäller att tillämpa resolution 1373 från Förenta nationerna.
Den här frågan och även andra kommer att ingå i den politiska debatt som kommer att inledas mellan Europeiska unionen och Libanon, och det gäller särskilt frågorna om tillämpningen av den klausul som finns i artikel 2 i detta avtal.
I rådets och kommissionens närvaro vill jag även uppmana till att man genomför en djupgående debatt om hur effektiv tillämpningen av denna klausul är och om möjliga mekanismer för uppföljning och utvärdering av resultaten i en gemensam parlamentsförsamling.
Respekt för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska principerna skall i det här sammanhanget vara en av huvudfrågorna för denna parlamentariska församling.
Jag är övertygad om att en gemensam parlamentsförsamling är ett grundläggande instrument som kommer att vara mycket användbart för att stödja de enorma ansträngningar som den sittande regeringen med premiärminister Hariri i spetsen genomför för närvarande för att förbättra Libanons ekonomiska situation.
