# ID: svediakorp-gov432504
# author: García-Orcoyen Tormo (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 699
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr kommissionär!
För det första vill jag uppriktigt gratulera min kollega Roth-Behrendt till att ha fört detta svåra direktiv framåt, och jag vill framför allt gratulera henne till hur hon har lyckats med den bedriften.
Under denna mandatperiod har jag haft tillfälle att diskutera många frågor, några av dem verkligen svåra och komplicerade, men jag har nog aldrig sett någon som har visat en sådan energi för att nå enighet, vilket föredraganden har gjort genom att samarbeta med alla berörda parter under arbetet med detta direktiv.
Detta har inte varit en debatt där det har funnits motsättningar och de politiska grupperna har hållit på sina egna ståndpunkter, det har framför allt varit en debatt där man antingen har kämpat för att hindra eller föra framåt en fråga som Europaparlamentet sedan flera år tillbaka har haft en enig och sammanhängande ståndpunkt om.
Parlamentet har sett saken på ett annat sätt än kosmetikaindustrin och när det gäller flera centrala punkter har vi även haft en annan åsikt än kommissionen.
Parlamentet visste vad det ville: fastställa en tidsplan för ikraftträdandet av förbudet mot djurförsök och saluföring av produkter som har testats på djur.
Man ville dessutom förbättra den allmänna ramen för lagstiftningen om dessa produkter i medlemsstaterna.
Industrin å sin sida förkastade till en början dessa krav precis som den gjort under flera år, vilket är anledningen till att inte har varit möjligt att genomföra den sjätte ändringen av direktivet.
Föredraganden har redan redogjort för den långa debattprocessen och samarbetet mellan de parlamentariska grupperna och industrin, kommissionen och de behöriga förvaltningarna i medlemsstaterna och hur man i november förra året slutligen nådde en kompromiss efter en mycket lång förlikning som tog, om jag inte minns fel, tolv timmar.
Enligt min åsikt finns det ärligt talat inga förlorare i den här frågan.
Jag är övertygad om att även industrin vinner på de nya kompromisserna om att förbud mot tester och saluföring kommer att börja gälla sex år efter det att direktivet har trätt i kraft.
Den främsta anledningen är att industrin bättre kommer att kunna tjäna medborgarnas intressen när det gäller djurskydd, utan att för den skull förringa betydelsen - inte på något sätt - av säkerhet och ett brett marknadsutbud, även - varför inte - när det gäller de produkter som redan finns på marknaden.
En av de svåraste frågorna i arbetet med det här direktivet har varit att begränsa undantagen genom att fastställa en tidsfrist på tio år för fortsatt tillämpning av några konkreta och absolut nödvändiga testkategorier för vilka man ännu inte funnit alternativa metoder.
En annan faktor som gör produkterna säkrare är att man inför ett förbud mot användning av farliga cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen i kosmetiska produkter.
Jag är övertygad om att denna sjunde ändring öppnar nya möjligheter för industrin när det gäller forskning och utveckling av nya produkter som är garanterat effektiva och framför allt säkra, men som det inte är nödvändigt att testa på djur.
Enligt min åsikt är detta en stor utmaning för industrin.
Jag uppmuntrar den även till att utnyttja nya de nya konkurrensfördelar som forskningen kan ge och hoppas att industrin kommer att visa intresse och god vilja för ett nära samarbete med parlamentet om de här frågorna.
Europaparlamentet både kan och skall förklara att denna sjunde ändring är en framgång och industrin bör ta tillvara på tillfället för att utarbeta en ny kommunikationsstrategi som grundas på de överenskommelser som har nåtts och på industrins ställningstagande för att bemöta konsumenternas aktiva intresse för den här frågan, inte bara när det gäller djurförsök utan även, som vi har sett, när det gäller andra punkter i direktivet, som att öka kontrollen av saluföring av dessa produkter.
Avslutningsvis vill jag än en gång betona det givande samarbetet mellan alla berörda parter och jag vill särskilt peka på att medlemsstaterna och industrin intog en mer flexibel hållning, visserligen inte förrän på slutet, men det var ändå positivt, för att nå denna slutgiltiga överenskommelse.
