# ID: svediakorp-gov432498
# author: Ghilardotti (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 393
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle också vilja tacka rådets ordförande och kommissionär Patten för det de har berättat för oss.
I likhet med andra kolleger var även jag i Afghanistan med en delegation från Europaparlamentet nyligen, och jag kan vittna om sanningshalten i det som kommissionär Patten sade.
Låt oss inte glömma att vi kom till ett land som har förötts av 23 års krig och år av torka.
Det har verkligen gjorts betydande insatser under det år som har gått sedan den första Bonnkonferensen och jag tycker också att vi bör applådera den beslutsamhet, försakelse och kompetens som kännetecknar våra funktionärer från kommissionen i Kabul.
Det är sant att det har öppnats skolor och att man har börjat bygga upp några vårdkliniker.
Det utförs ett värdefullt arbete, framför allt i form av stöd till myndigheterna.
I detta sammanhang skulle jag vilja uppmana kommissionär Patten att inte bortse ifrån frågan om specialutbildning av personalen, bland annat tullpersonalen, vilken är grundläggande.
Det är dock också sant - och jag tror att det i viss mån framgick vid den senaste Bonnkonferensen - att de mest engagerade bidragsgivande länderna kräver att regeringen Karzai skall visa större beslutsamhet.
En del kritik har framförts: de reformer som regeringen Karzai själv har utannonserat dröjer.
Även om det har tillsatts en kommission som skall upprätta en ny konstitution blockeras arbetet av religiösa frågor, av minoriteterna, trots att man måste gå vidare, framför allt genom att särskilt erkänna också kvinnors rättigheter.
Säkerheten är fortfarande ett stort problem, det finns inget domstolsväsende, det finns inget nationellt försvar och det finns ännu ingen fungerande poliskår.
Allt detta är sant.
Europeiska unionen, som har gjort väldigt mycket, måste alltså insistera på dessa punkter.
Slutligen skulle jag vilja säga några sista ord om kvinnors rättigheter, och här i Europaparlamentet vidarebefordra den vädjan som minister Sarabi riktade till oss: varje givarland har valt ett speciellt insatsområde, men ingen har valt det specifika området kvinnors rättigheter.
Jag vill vädja till Europeiska unionen och oss alla, så att vi inte glömmer detta: det finns inga möjligheter till framåtskridande och till att komma ur den här situationen om inte kvinnorna har en huvudroll i denna process.
