# ID: svediakorp-gov432487
# author: Theorin (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 302
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag hade förmånen att på inbjudan av FN: s medlare Brahimi tala till de afghanska ledarna vid Bonnkonferensen.
Jag var då ordförande för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och hade lyssnat till en representant för organisationen Rawa om kvinnornas situation i Afghanistan.
Jag kunde följaktligen till ledarna ställa de självklara kraven att kvinnor skall finnas med i den provisoriska och den permanenta regeringen och inte marginaliseras vid återuppbyggnadsarbetet.
Utskottet anordnade tillsammans med icke-statliga organisationer en konferens för kvinnor från Afghanistan.
De gemensamma prioriteringarna förde vi sedan fram i en resolution som parlamentet antog vid sammanträdesperioden under december 2001.
På utskottets vägnar begärde jag att budgetutskottet skulle göra ett särskilt tillägg om stöd till kvinnorna i Afghanistan, vilket utskottet och parlamentet också gjorde.
Varför ger jag er denna bakgrund?
Därför att jag ser väldigt få spår av den i den gemensamma resolutionen.
Ordet? kvinnor? och deras mänskliga rättigheter saknas.
Kvinnornas prioriteringar nämns inte i resolutionen, men väl den afghanska regeringens.
Kravet om att alla biståndsprojekt skall ha ett jämställdhetsperspektiv saknas också.
Kvinnors rättigheter glöms snabbt bort i den manliga värld vi lever i.
Den starka och drivande jämställdhetsministern i den provisoriska afghanska regeringen lyftes ut och kvinnorna i Afghanistan är nu nästintill osynliga som aktörer, trots att förmodligen två tredjedelar av befolkningen består av kvinnor och barn.
Min fråga till kommissionen och ministerrådet är, hur skall detta tolkas, har kvinnorna på nytt glömts bort, ställs inga krav om kvinnorna till den afghanska regeringen?
Kvinnorna var offer under såväl den norra alliansen som talibanerna.
Kvinnorna är fredens viktigaste aktörer.
En politik för Afghanistan måste vara en politik för majoriteten, för kvinnor och barn.
