# ID: svediakorp-gov432481
# author: Sakellariou (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 418
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär!
Jag tvivlar inte på att ni skulle förstå mig mycket bra även om jag talade tyska, men för att hedra det grekiska ordförandeskapet kommer jag att plåga tolkarna med min grekiska.
Herr ordförande!
Jag instämmer helt i er beskrivning av situationen i Afghanistan.
Jag tror att vi alla känner en behärskad tillfredsställelse och att vi alla ser de brister som ännu finns i landet och allt det som bör göras under kommande år.
Ni talade själv om bristen på säkerhet, om sammanstötningarna av militär karaktär och om produktionen av och handeln med narkotika - som även kommissionären tog upp - och jag tror att detta parlament samtycker fullständigt till de tidsplaner som ni föreslår när det gäller valen i Afghanistan och arbetet för att förbättra den allmänna situationen.
Jag vill inte upprepa de saker som vi är överens om.
Jag vill betona två punkter som inte kan utelämnas när vi diskuterar Afghanistan.
Vi måste tala även om förskräckliga händelser som ägde rum där med kampen mot terrorism som förevändning.
För att undvika missförstånd: jag stöder kampen mot terrorism i Afghanistan och på alla andra platser till 100 procent.
Krigsherrarna och talibanerna var aldrig våra allierade.
Det var inte Europeiska unionen som genom Pakistan utbildade, utrustade och hjälpte talibanerna.
Det var andra som hjälpte fram dessa, som i dag givetvis bör bekämpas.
Men kampen mot terrorismen, kampen mot kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och mot terrorn mot kvinnor, kampen för demokrati och rättsstaten är endast trovärdig när den sker inom ramar där de mänskliga rättigheterna respekteras och där livets rättigheter gäller även för människor som kanske är terrorister eller brottslingar.
Jag vill komplettera dagens diskussion om Afghanistan genom att tala om två mycket mörka sidor av detta krig.
För det första de förfärliga anklagelserna rörande slakten i Mazar-i-Sharif.
Jag anser att det är FN: s skyldighet att inte bara utreda och undersöka dessa anklagelser i detalj, utan även att tillkännage och offentliggöra resultaten av utredningarna.
Och, för det andra, den skam som vi alla borde känna inför ödet för fångarna i Guantanamo och i andra uppsamlingsläger där de amerikanska militära styrkorna samlar ihop talibaner som de har gripit eller andra människor som de har tagit till fånga och kallat talibaner.
Europeiska unionen måste se till att utplåna denna vanära och skam.
