# ID: svediakorp-gov432459
# author: Oomen-Ruijten (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 603
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Låt mig till att börja med att säga att jag för en gångs skull inte håller med Hans Blokland, och jag skall strax förklara för Hans varför jag inte gör det.
Jag vill ge mitt fulla stöd till förslaget från Europeiska kommissionen och även till förslaget från min kollega Mantovani.
I Europa har vi alla samma problem.
Vi har alla en hälsovård som, särskilt ekonomiskt, håller på att svälla ut.
Och varför?
För att vi har att göra med myndiga medborgare, medborgare som har en annan livsstil, medborgare som önskar mer och som har mer kvalitativa önskemål.
Vi har dessutom faciliteter som gör hälsovården dyrare.
Vi vill alla upprätthålla det systemet, och ändå vill vi alla gärna uppfylla medborgarnas berättigade efterfrågan.
Det betyder att vi måste komma överens om några saker, kanske inte för att göra allt på samma sätt, men däremot för att undersöka hur vi tillsammans kan lära oss av våra erfarenheter.
Sedan måste jag också komma med en kritisk invändning mot Europeiska kommissionens meddelande.
Fru kommissionär!
I Nederländerna finansieras hälsovården inte genom skatter utan genom bidragen; det är alltså inte så som det står i meddelandet.
Jag ser också i meddelandet - och därför är jag så fäst vid den öppna samordningsmetoden - att i de länder där det inte sker så mycket via privata försäkringar utan mest via skatter - det bästa exemplet i tabellen var Luxemburg - ligger kostnaderna för hälsovården per capita helt enkelt betydligt lägre.
Det kan vi alltså lära oss av varandra.
Vad vi också borde lära oss av varandra är att Europas funktion inom hälsovårdsområdet egentligen redan är mycket omfattande, trots att vi formellt inte har mycket att säga till om.
För det första genom den artikel i fördraget där förverkligandet av en hög nivå av hälsoskydd nämns som målsättning.
För övrigt, Hans, har de nederländska medborgarna mycket nytta av det.
För det andra genom fördjupandet av den inre marknaden, varvid vi redan har mycket att säga till om när det gäller hjälpmedel, men även när det gäller läkemedel.
Nu borde vi alltså - och jag skulle vilja fråga kommissionären om hon håller med om det - komma med lösningar för de brister och tomrum som finns för att åstadkomma en bra finansieringslösning.
I det sammanhanget tänker jag till exempel på hela läkemedelsärendet.
Om vi skulle göra något åt de generiska läkemedlen skulle vi kunna spara en halv miljard euro per år bara i vårt land.
Jag uppmanar därför kommissionären att göra något åt det, att samråda med sin kollega Byrne och vidta riktade åtgärder i det avseendet.
Sedan något om den höga skyddsnivån.
Det är också till nytta för de nederländska medborgarna.
Varför?
För att vi via den höga nivån i alla fall kan se till att man har möjlighet att åka utomlands för att få vård när den vården på grund av det utbudsstyrda systemet, det sista kommunistiska systemet i Europa, inte räcker till i Nederländerna.
Man kan dessutom inte heller förklara att en viss behandling är experimentell.
Nej, allt är prövat av EG-domstolen.
Jag är övertygad om att Europa inom hälsovårdsområdet kan göra mycket, gör mycket och borde göra ännu mer, även om det i första hand är via den öppna samordningsmetoden.
I varje fall visar de första rapporterna att vi kan lära oss otroligt mycket av varandra.
