# ID: svediakorp-gov432448
# author: Mantovani (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 867
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, ärade kolleger!
Eftermiddagens diskussion gäller en fråga som är av stor betydelse för samtliga europeiska medborgare, nämligen sjukvård och äldreomsorg.
Jag vågar påstå att sjukvårdssystemen i samtliga medlemsstater upplever liknande situationer, om än i olika hög grad.
De står redan i dag inför stora utmaningar, framför allt när det gäller att begränsa och finansiera sjukvårdskostnaderna.
En åldrande befolkning, tekniska framsteg inom sjukvården och en ökande efterfrågan på sjukvårdstjänster har lett till en kraftig generell ökning av sjukvårdskostnaderna och för äldreomsorgen i hela Europa, kostnader som många gånger är omöjliga att bära för de nuvarande ekonomierna.
Låt mig nämna ett par siffror: i Europeiska unionen kommer andelen av befolkningen som är över 65 att stiga från 16,1 procent 2000 till 22 procent 2025, till 27 procent 2050, dvs. en knapp tredjedel av befolkningen.
Parallellt med detta borde den andel av befolkningen som är över 80 år och som 2000 utgjorde 3,6 procent av befolkningen, uppgå till 6 procent 2025 och 10 procent 2050.
Även om utbudet av sjukvård och omsorg för de äldre i huvudsak är medlemsstaternas uppgift, så inser vi att en sådan trend, med betydande och komplicerade konsekvenser, inte kan finna effektiva och uttömmande lösningar på rent nationell nivå.
Dessa problem borde hanteras inom ramen för ett mer omfattande europeiskt samarbete om vi skall kunna nå fram till effektiva resultat i enlighet med det som framgår av principerna och målsättningen i gemenskapens handlingsprogram för folkhälsovården och de specifika mål som anges i FN: s handlingsplan.
För att kunna uppnå dessa mål måste samtliga operatörer inom sjukvården samarbeta.
Det krävs bättre samarbete när det gäller utbyte av information och god praxis, när det gäller forskning, till exempel en databank för den sociosanitära sektorn med statistiska analyser och prognoser, när det gäller att utarbeta gemensamma kvalitativa och kvantitativa standarder för indikatorer för sjukvården samt gemensamma standarder för övervakning av sjukvårdstjänsterna.
Även Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002 underströk nödvändigheten av att utveckla samarbetet mellan medlemsstaterna inom denna sektor, vilket skulle leda till utbyte av god praxis och informationer och att man tar sig an utmaningarna på europeisk nivå.
Europeiska unionen har redan vid flera tillfällen understrukit nödvändigheten av att utarbeta en heltäckande strategi som omfattar de ekonomiska, sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenserna av det demografiska åldrandet, en strategi som mobiliserar alla de potentiella möjligheterna hos personer av alla åldrar och som förstärker solidariteten mellan generationerna.
Samtidigt som vi har kvar principen om solidaritet och en vård som är tillgänglig för alla måste vi bibehålla och förbättra såväl det sociala skyddet som sjukvårdstjänster av kvalitet i medlemsstaterna om vi skall nå målen finansiell hållbarhet, tillgänglighet och kvalitet.
Allt detta borde så småningom även leda till skapandet av en inre marknad för sjukvårdstjänster och produkter: en inre marknad som inte är tänkt på samma sätt som marknaden för en kommersiell produkt och underkastad samma lagar, utan snarare som en marknad som är underkastad lagar om kvalitet och tillgänglighet för alla, och jag säger detta framför allt till Jöns, som har samarbetet mycket och som jag vill tacka för detta betänkande.
En annan viktig aspekt som man bör ha i åtanke är risken som uppkommer om målet ekonomisk hållbarhet övervärderas när det gäller kostnaderna för tillgänglighet och kvalitet.
Lösningarna borde anges snarast: det kommer att bli nödvändigt med medvetandehöjande kampanjer och information, analyser och riktad forskning, finansieringsprogram för utbildnings- och vidareutbildningsprojekt för läkare, sköterskor och assistenter, vilket angetts av Mussa.
Mer uppmärksamhet måste slutligen ägnas åt vissa aspekter när det gäller utvecklingen av sjukvårdstjänster och sociala tjänster för de äldre, framför allt för dem som inte klarar sig själva, vilket är det största och viktigaste problemet.
Det gäller till exempel behandlingen av mentala sjukdomar knutna till senilitet, bevarandet av personers självständighet, integrering, tillgång till tjänster för återanpassning och rehabilitering, prevention, hjälp och stöd till familjer som tar hand om de äldre samt kamp mot vanvård och övergivande.
I går slog kommissionen larm ytterligare en gång.
EU måste bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi 2010: exakt det man bestämde i Lissabon för tre år sedan på grund av den låga tillväxten.
Problemet med den åldrande befolkningen är ett vikigt problem i det sammanhanget.
I förhoppningen att snart få vara med om ett aktivare engagemang från Europaparlamentet när det gäller att utarbeta generella riktlinjer och riktlinjer för den ekonomiska politiken och sjukvårdspolitiken uppmanar jag kommissionen och rådet att ta de beslut som ingår i detta betänkande ad notam inför utarbetandet av den gemensamma sammanfattande rapporten till Europeiska rådet under våren 2003.
Detta gäller även Europeiska konventet, som jag anser borde införa en hög nivå på hälsoskyddet som ett allmänt mål.
Endast på det viset, genom det sociala Europa, tror jag att vi kan gå vidare från bankernas och valutornas Europa till det som i stället är människornas och folkens Europa.
(Applåder)
