# ID: svediakorp-gov432367
# author: Stenzel (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 301
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande!
Att ta över ledningen för Europeiska unionen i sex månader är en stor utmaning för varje land.
Herr premiärminister, detta gäller även för ert grekiska ordförandeskap.
De fem prioriteringar som ni har gjort motsvarar inte bara den politiska logiken, utan också den politiska nödvändigheten.
Uppräkningen låter inte särskilt sensationell, men som ni redan har hört av inläggen här i Europaparlamentet innefattar några av dessa frågor ett frö till spänningar, både inom Europeiska unionen och utanför.
Den pyrande Irakkrisen med den pågående amerikanska truppkoncentrationen i denna region och de olika yttringarna i samband med detta från London, Berlin och Paris kräver en sensibel dirigent.
Min fråga till det grekiska ordförandeskapet i detta sammanhang är vilka steg ni har för avsikt att ta för att kanske ändå åstadkomma en enhetlig EU-linje i denna fråga.
Den andra frågan gäller utvidgningen och här särskilt er strategi gentemot Turkiet.
Turkiet fick i Köpenhamn ett mötesdatum med utsikt till att påbörja anslutningsförhandlingarna om man till dess hade uppfyllt Köpenhamnskriterierna.
Detta är ett högt hinder, och för närvarande är det omöjligt att bedöma om Turkiet kommer att vara i stånd att uppfylla dessa villkor, bortsett från att jag anser att det är politiskt felaktigt att erbjuda Turkiet ett antingen-eller, i stället för en kanske mycket mer lönsam möjlighet till privilegierade särskilda förbindelser, så som redan berörts i ett betänkande av Brok.
Min fråga i detta sammanhang gäller den grekiska strategin gentemot Turkiet.
Jag vill nämna en tredje positiv punkt.
Jag välkomnar uttryckligen i kapitlet? energipolitik? er vilja att sätta upp gemensamma regler för kärnsäkerheten.
Ser ni här en faktisk möjlighet att komma vidare med denna fråga i rådet?
