# ID: svediakorp-gov432348
# author: Simitis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,474
# sentences: 119
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) Värderade herr talman, värderade ledamöter av Europaparlamentet, värderade herr kommissionsordförande, mina damer och herrar!
Det är en speciell glädje och ära för mig att vara här i egenskap av Europeiska rådets ordförande för att presentera det grekiska ordförandeskapets prioriteringar för er.
Jag har tidigare i egenskap av ordförande för olika rådsorgan samarbetat med Europaparlamentet och kunnat konstatera hur värdefull och nödvändig denna dialog är.
Det grekiska ordförandeskapet eftersträvar största möjliga samarbete med parlamentet, på alla nivåer.
Och vi eftersträvar detta samarbete, inte därför att det är en formell skyldighet, utan därför att jag anser att det är en nödvändig och viktig samverkan för att främja våra gemensamma mål.
Vi kommer att ta vara på alla möjligheter till fruktbart samarbete oss emellan.
Grekland hör till de länder som anser att Europeiska unionen måste utvecklas på ett sådant sätt att Europaparlamentets roll och inflytande stärks.
Mina damer och herrar, vi upplever nu en historisk förändring av Europa.
Vi måste alla medverka i detta förändringsarbete, rådet, parlamentet, kommissionen, men också våra folk.
Vi måste stödja utvecklingen mot den europeiska integrationen, mot ett Europa med 25 eller ännu fler medlemsstater, som håller på att byggas och utvecklas med utgångspunkt från våra gemensamma värderingar, de värderingar som har styrt våra steg under de senaste femtio åren.
Ett Europa som skapar möjligheter till utveckling och välstånd för alla, som stärker och främjar sammanhållning och solidaritet i alla länderna.
Ett Europa som, i ett globalt sammanhang, arbetar för fred, samarbete och rättvisa.
Vi har ett ansvar inte bara att arbeta i denna riktning.
Vad som är viktigt är att kunna övertyga människor om att denna politik är riktig, att övertyga dem om att det Europa vi håller på att utveckla som riktmärke har omsorgen om folken och medborgarna, omsorgen om en gemensam framtid för alla i en värdegemenskap.
Vi har utformat ordförandeskapets program inte bara för att möta den utmaning som omvandlingen av Europa innebär, utan också för att möta den utmaning som dagens internationella situation innebär, den internationella lågkonjunkturen, all den otrygghet som finns i våra samhällen: bristen på konkurrenskraft och stagnationen inom ekonomin, arbetslösheten, den sociala utslagningen och mycket annat.
Vi måste möta denna otrygghet med reella åtgärder, vi måste ta itu med orsakerna till den individuella och kollektiva otryggheten och därigenom skapa en livsmiljö som är mera rationell, rättvis och fri, som kan öppna fler möjligheter för alla.
Samtidigt måste vi rikta vår uppmärksamhet mot de internationella kriser som skapar osäkerheten.
Internationella kriser som härrör från bräckliga statsbildningar i unionens grannskap eller från Mellanöstern eller som beror på den internationella terrorismen.
Jag anser att vi behöver ett Europa med ständig närvaro och med en enhetlig och entydig hållning på den internationella scenen.
Mina damer och herrar, vid planeringen av det grekiska ordförandeskapet var vi, i enlighet med besluten från Sevilla, skyldiga att samarbeta med nästa ordförandeskap, det italienska, för att utforma ett funktionellt handlingsprogram för ett helt år.
Det har vi också gjort, och jag skall ta upp fem centrala inslag i våra prioriteringar.
Den första prioriteringen efter Köpenhamn är - självfallet - utvidgningen.
Vi måste fortsätta med alla de viktiga förfarandena fram till undertecknandet av anslutningsakten den 16 april i Aten.
I dessa förfaranden kommer också er egen roll att vara av avgörande betydelse, eftersom Europaparlamentet måste ge sitt samtycke till de nya staternas anslutning.
Samtidigt skall vi fortsätta förhandlingarna med Bulgarien och Rumänien, så att vi kan tillämpa strategin för perioden före anslutningen på dessa båda länder.
Målet är att vi skall kunna hålla tidsplanen, som räknar med att dessa länder skall bli medlemmar 2007.
Vi kommer att aktivt följa Turkiets utveckling inför anslutningen.
Grekland anser att Turkiet, med stöd av Europeiska rådets hittillsvarande beslut, måste finna sin plats i den europeiska familjen.
Vi måste ge Turkiet möjlighet att genomföra de reformer som landet behöver.
Europeiska rådet i Köpenhamn beslutade därför att följa en strategi, en tidsplan i syfte att inleda anslutningsförhandlingar med Turkiet.
De följande två åren kommer att vara avgörande i detta avseende.
Grekland vill, som ordförandeland och som medlemsland, hjälpa till i denna nya process.
Bland våra mål ingår därför också upprättandet av ett nytt partnerskapsförhållande med Turkiet.
Vi har också som mål att utveckla förbindelserna med länderna på västra Balkan, så att även dessa senare skall kunna börja förhandla om anslutning till Europeiska unionen.
Här skulle jag också vilja ta upp Cypernfrågan.
Vi vill att Cypern skall anslutas till Europeiska unionen som ett återförenat land, att det politiska problemet skall få en lösning.
Vi vill att de båda befolkningsgrupperna skall bli delaktiga i en gemensam framtid och komma i åtnjutande av fördelarna med ett medlemskap.
Vi ansåg från första stund att Annans plan ger en möjlighet att lösa det politiska problemet.
Vi har arbetat i denna riktning, och vi hoppas att en lösning skall bli möjlig fram till den 28 februari.
Cypern kommer i varje fall att anslutas till unionen, som vi kom överens om i Köpenhamn, samtidigt som man alltjämt räknar med möjligheten att Cypernfrågan skall kunna lösas och att gemenskapslagstiftningen skall tillämpas på hela ön.
Vår andra prioritering gäller reformeringen av den europeiska ekonomin och främjandet av social sammanhållning.
Toppmötet under våren 2003 kommer att äga rum i en politisk och ekonomisk situation med betydande problem, men också med möjligheter.
Under det år som gått har införandet av euron varit ett historiskt steg.
Trots de framsteg som gjorts anser vi att Lissabonstrategin i dag är mera aktuell än någonsin.
Vi måste genomföra ekonomiska beslut som fattats under de gångna åren och som inte har drivits på tillräckligt.
Det är av avgörande betydelse att vi utnyttjar tillfället för att modernisera den europeiska ekonomiska och sociala modellen.
Mina damer och herrar, det är sex frågor vi engagerar oss i.
För det första, den makroekonomiska politiken, för att främja den europeiska ekonomiska politikens trovärdighet och en ekonomisk styrning av Europa.
För det andra, skapandet av flera och bättre arbetstillfällen.
Härigenom fördjupas den sociala solidariteten och sammanhållningen.
Vi anser det viktigt med en revidering av den europeiska sysselsättningsstrategin, och vi tror att diskussionen om detta skall ge oss möjlighet att verka för den sociala pelaren i Lissabonstrategin.
Den tredje punkten, inom ramen för Lissabonstrategin, är att främja företagsamheten och stödja de små företagen.
Ordförandeskapet fäster speciellt stor vikt vid stödet till företagsamheten, som har betydelse för den regionala utvecklingen.
Vår fjärde målsättning är att bygga upp den europeiska kunskaps- och innovationsekonomin, för utan utveckling av kunskaper och teknik kan vi inte lyckas med Lissabonmålen.
Ni vet alla att vissa frågor ännu inte har avgjorts, t.ex. frågan om det europeiska patentet, som vi skall försöka ge en lösning på.
Ordförandeskapet kommer också att ägna sig åt andra frågor, såsom utveckling av forskning och spetsteknologi, inklusive den forskning som är inriktad på försvaret.
Den femte punkten är att binda Europa tätare samman.
Jag tänker på den fullständiga och fungerande liberaliseringen av energi- och transportmarknaderna, utbyggnaden av de transeuropeiska energi- och transportnäten, främjandet av en enhetlig marknad för tjänster, sammanförandet av finans- och kreditmarknaderna.
För det sjätte, att garantera framtida välstånd genom hållbar utveckling.
En central punkt på detta område är omprövningen av unionens strategi för hållbar utveckling med stöd av resultaten från världskonferensen i Johannesburg.
Vi vill ge unionen den ledande rollen i skyddet av miljön.
Dessa punkter, mina damer och herrar, gäller den andra delen bland våra prioriteringar, som har samband med Lissabonpolitiken.
Vår tredje prioritering gäller den känsliga frågan om invandring, illegal invandring, de yttre gränserna och asyl.
Vi vet alla att invandringen har fått en omfattning som kräver att vi agerar.
Vi måste agera i två riktingar.
Å ena sidan måste vi garantera att unionen verkligen skall vara ett område med frihet, rättvisa och säkerhet för dess medborgare, ett område befriat från alla former av organiserad brottslighet, främlingsfientlighet och rasism; det skall vara ett mångkulturellt område med förståelse för mänskliga problem; vi måste bekämpa de orsaker som leder till problem som fattigdom, armod, politiskt förtryck.
I detta sammanhang vill vi verka för antagande av direktiven om familjeåterförening och om invandrare som vistats länge i ett land.
På asylområdet vill vi främja direktiven om flyktingar m.fl.
Den andra punkten i fråga om invandring är att bättre skydda unionens länder mot illegal invandring, att åstadkomma en bättre fördelning av bördorna med att skydda unionens gemensamma yttre gränser, att verka för repatrieringsåtgärder, att påskynda förhandlingarna om avtal om återinvandring.
Vår fjärde prioritering gäller en fråga som redan i hög grad har engagerat oss alla.
Det gäller Europas framtid.
Vi anser att utvidgningen av Europa måste ske parallellt med ett fördjupande av den europeiska integrationen.
Vårt institutionella system behöver effektivitet, demokratiska arbetssätt och en politik som berör medborgaren.
Frågan är hur Konventet om Europas framtid kommer att utvecklas och hur konventets arbete skall samordnas med ordförandeskapets.
Som ni kanske kommer ihåg beslutades det vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn att konventet bör ha slutfört sitt arbete före Europeiska rådets möte i juni, men också att vi vid Europeiska rådets möte i vår på allvar bör ta itu med framför allt institutionella frågor, som rör Europas framtid.
Det är således främst tre saker vi kommer att eftersträva vid de båda rådsmötena:
För det första, vi skall företa en granskning utan att fatta några beslut, för det skulle föregripa konventets resultat.
För det andra, vid rådsmötet i juni skall vi ha en ordentlig debatt om arbetets resultat, vi skall fastställa datum för inledandet och kanske också för avslutandet av den nya regeringskonferensen, eftersom vissa medlemmar redan har uttryckt önskemål om en mellanperiod, och det behövs viss tid mellan starten och toppmötet i juni.
För det tredje, vi måste fastställa regeringskonferensens uppdrag, dvs. i slutet av detta halvår måste vi vara redo för de kommande överläggningarna och också veta när de skall börja.
Jag vill också nämna den femte prioriteringen, som gäller unionens internationella närvaro och stärkandet av dess internationella roll.
I den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken har Europeiska unionen gjort betydande framsteg, och redan nu måste vi skapa garantier för fullständig handlingsberedskap i fråga om krishantering genom att utveckla både våra militära och våra icke-militära resurser.
Därför vill vi speciellt verka för att uppnå det allmänna militära målet och en varaktig reglering av samarbetet mellan EU och Nato.
Vi anser det viktigt att helhjärtat satsa på förberedelserna för och genomförandet av de europeiska insatserna i Bosnien och Hercegovina samt i FYROM, insatser som i själva verket kommer att innebära den första prövningen av EU: s handlingsförmåga.
Förutom denna försvarspolitik måste vi också noga ge akt på förbindelserna med unionens grannar, så att det inte skapas nya skiljelinjer.
Med Ryssland kommer ett toppmöte att hållas i Sankt Petersburg i maj 2003, med deltagande av västra Balkan, Ukraina, de kaukasiska länderna och medelhavsländerna.
Vi kommer att fästa särskilt stor vikt vid medelhavssamarbetet.
Under de månader som ligger framför oss kommer vi kanske att få uppleva ett krig i Irak.
Vi hoppas att det inte blir så.
Vi vill ha fred.
Men denna fråga berör oss, den måste beröra oss och den måste få prioritet.
Vi vill och kommer att arbeta för freden och för fredliga lösningar av alla slags konflikter.
Vi vill att FN: s ansträngningar skall leda till ett positivt resultat.
FN: s vilja och beslut måste få råda.
(Applåder)
Irak måste helt och fullt respektera och tillämpa säkerhetsrådets resolutioner.
Ordförandeskapet vill företräda Europa som en enhet av stater med gemensam, stark röst och hållning.
Garantier för internationell stabilitet, utplånande av hotet från massförstörelsevapen och freden är gemensamma mål, som vi alla eftersträvar.
Alla Europeiska unionens länder måste ha en tydlig gemensam politik i denna riktning.
(Applåder)
Vi måste lyckas komma bort från en gammal vana, som innebär att olika länder talar på olika sätt och med olika mål.
Det är mycket svårt, men vi måste bekämpa denna gamla vana.
Mina damer och herrar, avslutningsvis skulle jag helt kort vilja ta upp två, tre frågor, som är av speciellt intresse för parlamentet.
För det första, i frågan om Europaparlamentarikernas villkor har det gjorts en systematisk undersökning, och vi har ägnat ganska mycket tid åt att diskutera denna fråga.
Jag tror att frågan nu är mogen för en slutgiltig lösning.
Vi skall anstränga oss för att komma fram till denna lösning till Europeiska rådets möte i Thessaloniki.
För det andra, frågan om det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning i Europeiska unionen, vilket på ett påtagligt sätt kommer att höja lagstiftningens kvalitet.
Vi hoppas att det också här skall kunna bli ett avtal under vårt ordförandeskap.
För det tredje slutligen, vi skall anstränga oss för att färdigställa stadgan om de europeiska politiska grupperna, ett arbete som har blivit försenat.
Jag har tagit upp vissa centrala frågor.
Det finns många andra viktiga frågor.
Tiden tillåter mig inte att tala om reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken, utvecklingen av den europeiska försvarsindustrin eller åtgärderna för sjöfartssäkerhet, som är av stort intresse för många av våra länder.
Vår strävan är att det grekiska ordförandeskapet skall kunna driva på unionens utveckling ytterligare.
Vi vill stärka unionen på alla nivåer och övertyga människor om att Europa inte bara är nära medborgaren utan också att det omsluter alla medborgarna i en värdegemenskap, i en gemensam framtid för alla.
Värderade talman, värderade parlamentsledamöter, jag ser fram emot bästa tänkbara samarbete med er.
Det är ett avgörande villkor för att ordförandeskapet skall bli framgångsrikt.
Det är ett avgörande villkor för att Europeiska unionen skall vara framgångsrik.
Låt oss alltså tillsammans ta itu med problemen.
(Applåder)
