# ID: svediakorp-gov432346
# author: Gollnisch (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 397
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skall genast lugna er - jag kommer inte att använda de tre minuters talartid för ett personligt uttalande som jag har rätt till enligt artikel 122.2 i arbetsordningen för vårt parlament.
Jag skulle bara vilja ta upp en liten händelse som skapade missämja mellan sammanträdets talman Provan och mig och som inte är allvarlig i sig, men som jag anser obehaglig.
Jag bad att få uttala mig på samma sätt som andra kolleger när det gällde fastställande av föredragningslistan.
Jag ville ta upp frågan om de brittiska bombningarna av Irak och be att vårt parlament skulle fråga ut Javier Solana för att se hur dessa åtgärder kunde förenas med vår gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
Det var alltså definitivt ett inlägg om föredragningslistan.
Men Provan avbröt mig innan jag hunnit avsluta mitt inlägg på en minut, vilket gjorde att han inte uppfattade att det verkligen var ett inlägg som gällde fastställande av föredragningslistan.
Jag kan i värsta fall förstå att Provan misstog sig på frågan.
Vad jag däremot tycker är fullständigt oacceptabelt är att han på sätt och vis fråntagit mig möjligheten att uttala mig i alla andra frågor som jag enligt arbetsordningen har rätt att uttala mig om.
Jag tänker särskilt på att jag var den första som ville uttala mig om förslaget från en talare om att fastställa dagordningen beträffande Nordkorea.
Provan struntade uppenbarligen i min begäran om att få ordet, trots att jag var den första som bad om det.
Avslutningsvis hade jag, enligt artikel 121a i vår arbetsordning, rätt att tala under en minut.
Jag hade låtit en assistent kontrollera att jag verkligen fanns uppskriven.
Ändå vägrade Provan att ge mig ordet, trots att han via den sammanträdesservice som omgav honom hade svarat att jag var uppskriven enligt artikel 121a.
Provan förklarade på sätt och vis att han visste vad jag ville tala om och att han därför hade bestämt att inte ge mig ordet, eftersom han inte godkände mitt första inlägg.
Jag tycker det är en något missbrukande tolkning.
Jag anser att sammanträdets talman i utövandet av sitt ämbete skall ge ordet till en ledamot när han utövar sin rätt i enlighet med arbetsordningen, utan att ha en förutfattad mening om vad ledamoten tänker säga.
