# ID: svediakorp-gov432266
# author: Markov (GUE/NGL) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 795
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, kära kolleger!
Utgångsläget för parlamentets bearbetning av betänkandet försiggick i en svår miljö, eftersom kommissionen hade utarbetat sitt förslag till föreliggande förordning utan att avvakta förlikningskommitténs resultat rörande direktivet om arbetstiden, lika lite som rådets beslut om digitala färdskrivare.
Båda dokumenten - det har sagts av Palacio - har naturligtvis innehållsmässigt nära samband med föreliggande betänkande.
Jag vill tacka herr Andersson, som har författat yttrandet i utskottet för sysselsättning och socialfrågor.
Vi har under förberedelserna haft några diskussioner med varandra.
Ursprungligen hade man tillkännagivit ett stärkt Hughes-förfarande, men efter några månader avstod man från detta och ansvaret överfördes till utskottet för regionalpolitik, transport och turism.
Mitt tack gäller vidare medarbetarna från kommissionen, Darmis från utskottets administration, många europeiska och nationella institutioner som berörs av denna förordning och som livligt har deltagit i debatten, och likaså medföredragandena från de andra grupperna.
Jag tror att detta samarbete har gjort att vi lyckats att gemensamt slutbehandla några viktiga kompromissförslag i utskottet.
I föreliggande förordning måste tre synpunkter beaktas och kombineras.
För det första en ökad trafiksäkerhet på vägarna, för det andra social trygghet för de anställda, och för det tredje rättvisa konkurrensvillkor på Europeiska unionens vägar.
Jag tror att grupperna lyckats finna en kompromiss och integrera dessa tre premisser, även om några ledamöter begär att förordningen skall avvisas.
Jag ber er att inte bifalla detta önskemål utan i stället låta föreliggande förslag gå igenom.
Vilka är nu de viktigaste premisserna, som majoriteten av utskottet hittills kunnat enas om?
För det första: förordningen gäller för alla förare av fordon inom gods- och persontransportområdet, oavsett om de är anställda eller egna företagare.
För det andra: förordningen gäller också för fordon från tredje land, om de befinner sig på Europeiska unionens territorium.
För det tredje: kommissionen får i uppdrag att ta upp denna förordning i förhandlingarna med parterna till AETR.
För det fjärde: det koncept med en flexibel vecka som nu introduceras av kommissionen bekräftades inte, utan basen utgörs fortfarande av kalenderveckan, eftersom detta är mer praktiskt genomförbart och lättare att kontrollera.
För det femte: begreppet? körtid? definierades av utskottet för att man skulle åstadkomma mer rättssäkerhet.
För det sjätte - det är en mycket viktig punkt, och jag hoppas att det också fortsätter att vara det: Alla kurirtjänster och expressleveranser som har bidragit till en stark ökning av antalet olyckor inom transportsektorn tas upp i förordningen.
För det sjunde: dygnsvilan ökades från föreslagna elva till tolv timmar, dock med möjlighet till flexibel tillämpning genom begränsad uppdelning i två tidsavsnitt, i nio plus tre timmar.
För det åttonde: medlemsstaterna åläggs att fastslå ett gemensamt sanktionsspektrum för den händelse direktivet kränks, så att en harmonisering av sanktionerna skall uppnås.
För det nionde: antalet föreskrivna kontroller av att förordningen iakttas fördubblades.
För det tionde: transportföretagen ålades att tillgripa lämpliga åtgärder för att kunna hålla sig informerade om den totala arbetstiden även då föraren arbetar åt flera arbetsgivare.
För det elfte: medlemsstaterna måste vidta erforderliga åtgärder för att se till att förbindelserna mellan befraktare, speditörer, huvudsakliga uppdragsgivare och underleverantörer regleras genom att bindande avtal upprättas, som möjliggör kontroll av att denna förordning iakttas.
För det tolfte: några av de ganska talrika undantagsbestämmelserna kunde strykas och några nödvändiga bestämmelser kunde också läggas till, exempelvis för fordon med veteranstatus och fordon för humanitära hjälptransporter.
Trots det avsevärda antalet positiva förändringar - och det var nu bara ett urval som jag nämnde - finns det också passager som ännu inte tillfredsställer mig och en stor del av mina kolleger.
Därför har också några ändringsförslag lagts fram för kammaren, och jag ber här om att de skall godkännas.
Detta gäller särskilt körtiden om 56 timmar per vecka som avgjort är för hög, dock med begränsningen om maximalt 90 timmar per tvåveckorsperiod.
Vi föreslår en maximal körtid om 45 timmar per vecka, vilket fortfarande ligger betydligt högre än arbetstiden per vecka inom nästan alla andra yrkesområden.
För det andra önskar jag, liksom en mängd av mina kolleger, en ytterligare minskning av undantagsmöjligheterna i denna förordning.
Jag vet att föreliggande förordning inte uppfyller alla önskemål från alla berörda parter, men jag är övertygad om att vägtrafiksäkerheten kommer att öka genom de nya bestämmelserna, att de sociala villkoren för de inblandade kommer att förbättras och att företagen kommer att kunna fullgöra sin uppgift att erbjuda transporttjänster med god kvalitet.
