# ID: svediakorp-gov432261
# author: de Palacio (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,660
# sentences: 61
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, värderade ledamöter!
Först och främst vill jag än en gång gratulera de fyra föredragande till deras utmärkta arbete och säga att man i de ändringsförslag som har lagts fram i allmänhet - som jag sade i början av mitt första inlägg - stöder kommissionens förslag och att man i vissa fall vill gå längre och snabbare fram med reformen av järnvägssektorn.
Kommissionen kan följaktligen godta de flesta ändringsförslagen, antingen i dess nuvarande utformning eller principmässigt.
Jag anser att ändringsförslagen utgör en klar förbättring av kommissionens ursprungliga förslag: med dessa ändringsförslag preciseras och förbättras några av punkterna.
Jag kommer att lämna en komplett lista över kommissionens åsikter om samtliga ändringsförslag till parlamentets generalsekretariat, men jag vill emellertid kommentera några punkter som har kommit upp under diskussionen och övergripande utvärdera ändringsförslagen.
För det första, ärade ledamöter, förvånar det mig att några av er fortfarande anser att debatten handlar om? avreglering av järnvägen, ja eller nej?.
Ledamöter, det enda jag kan säga de personer som värderar järnvägen så högt att de inte vill att något skall förändras är att vi under alla dessa år har sett vad som sker: att järnvägen håller på att försvinna.
Om vi inte gör någonting - jag säger detta till dem som är oroade över att arbetstillfällen skall gå förlorade i och med denna teoretiska avreglering - kommer det inte att finnas några arbetstillfällen kvar över huvud taget, utom de som finns kvar i järnvägsmuseerna i Europeiska unionens medlemsstater.
Det är vad som kommer att finnas.
Vi talar inte om att privatisera järnvägsnätet.
Det är ett alternativ som någon av medlemsstaterna kan välja, men jag vill betona att vi för inte så länge sedan beviljade en rad höga stödbelopp till den enda medlemsstat som privatiserat nätet, den fasta infrastrukturen, för att man skall kunna åternationalisera det järnvägsnätet.
Kommissionen driver inte på några åtgärder av det slaget.
Vi har en annan inställning: nätet är ett naturligt monopol, och ett privat ägande skulle därför medföra många svårigheter, eftersom det i så fall måste finnas statlig kontroll av detta naturliga monopol.
Vi anser att ett naturligt monopol som unionens järnvägsnät först och främst bör vara europeiskt, det får inte finnas nationella koncept, utan konceptet skall vara övergripande europeiskt, vilket kräver att medlemsstaterna har gemensamma regler när det gäller teknik, förvaltning och säkerhet.
För det andra föreslår vi att operatörerna skall konkurrera sinsemellan.
Ärade ledamöter, några av er är oroade över att den franska operatören - eller de franska operatörerna, Frankrike kommer att besluta vad man skall göra - kommer att konkurrera med den tyska eller den brittiska operatören, eller operatörer från vilken som helst av unionens medlemsstater.
Det enda alternativet till en sådan konkurrenssituation är att inrätta en enda offentlig europeisk operatör, som arbetar över hela det gemensamma järnvägsnätet.
Tror ni verkligen att detta är genomförbart?
Anser ni verkligen att det är den rätta metoden för att göra järnvägen mer operativ, mer konkurrenskraftig och mer dynamisk och att vi kan återhämta marknadsandelarna och den andel av transporten som tillkommer järnvägen?
Jag anser uppriktigt sagt inte det; det är inte rätta vägen.
Den rätta vägen är vad vi föreslår: ett koncept för och en utformning av järnvägen på europeisk nivå - jag tar upp finansieringen lite senare - en europeisk utformning av järnvägen och att de operatörer som redan finns i Europeiska unionens medlemsstater skall kunna konkurrera inom detta nät.
Och att även eventuella nya operatörer - om detta är tillåtet enligt medlemsstaternas lagstiftningar - som uppfyller lämpliga krav för att arbeta över hela järnvägsnätet kan konkurrera.
Vi talar om att rationalisera järnvägssektorn och omvandla den till en europeisk järnvägssektor som är lämpad för det tjugoförsta århundradet.
Caveri, ordförande för utskottet för regionalpolitik, transport och turism, sade att generaldirektoratet för energi och transport har fått dem att arbeta mycket med järnvägsfrågan.
Som kommissionär ansvarig för transportfrågor vill jag än en gång tacka ordförandeskapet och hela utskottet för deras förståelse för och stöd till vårt arbete och för att de har samarbetat med oss i den här frågan.
Herr talman!
Jag kommer kort att ta upp de ändringsförslag som har lagts fram.
När det gäller betänkandet av Jarzembowski och frågan om öppnandet av marknaden, betonar jag hans stöd till kommissionens förslag om ett fullständigt öppnande av marknaden för godstransporter på järnväg.
De framlagda ändringsförslagen handlar om när direktiv 2001 / 12 / EG om den första etappen av utvidgningen av tillträdesrätten för godstransporter på järnväg skall träda i kraft.
Medlemsstaterna skall införa detta direktiv i sina lagstiftningar för att den 15 mars skall bli startskottet för hela Europeiska unionen, plus de ytterligare etapper vi föreslår för att inlemma alla medlemsstaternas nät i ett transeuropeiskt nät.
Kommissionen kan godta alla ändringsförslag som handlar om den frågan.
Ärade ledamöter, herr Jarzembowski, när det gäller de ändringsförslag som handlar om en utvidgning av tillträdesrätten så att den även skall omfatta passagerarbefordran, anser kommissionen att detta öppnande, vilket måste ske på ett differentierat sätt, kräver en lämpligare och mer strikt ram för att ge positiva effekter.
Därför bör detta öppnande inte bara övervägas med tanke på de avtal som de offentliga förvaltningarna ingår - vilka redan regleras av förslaget till bestämmelser om den offentliga sektorns skyldigheter; rådet har fortfarande inte fattat beslut i den frågan, parlamentet uttalade sig redan för en tid sedan om detta förslag -, utan även i fråga om tillträdesrättigheter och skydd av passagerarnas rättigheter.
Herr Jarzembowski!
Vi kan inte godta dessa ändringsförslag, eftersom vi kommer att lägga fram ett särskilt förslag om passagerartrafiken redan i år.
Vi kommer då att på ett sammanhängande sätt beakta problemen i samband med att järnvägsnätet öppnas för passagerarbefordran.
Jag vill tacka er, herr Jarzembowski, för ert stöd till de förslag som kommissionen kommer att lägga fram inom kort.
När det gäller betänkandet av Sterckx om säkerhet på gemenskapens järnvägar kan vi godta de flesta ändringsförslagen, antingen i den nuvarande utformningen eller principmässigt med några ändringar i utformningen.
Jag avser framför allt de ändringsförslag som handlar om förstärkta krav på öppenhet på säkerhetsområdet och där man förespråkar en snabbare och mer intensiv samordning av säkerhetsbestämmelserna för att nivån skall vara så hög som möjligt.
Jag anser att det är den viktiga punkten.
Däremot kan vi varken godta ändringsförslag nr 18 eller nr 48, eftersom de skulle bidra till att ansvarsfördelningen blir mindre tydlig, och vi har även svårt att godta ändringsförslag nr 34, eftersom vi anser att de föreslagna åtgärderna avsevärt skulle begränsa räckvidden för säkerhetsintygen.
Det måste dock sägas att vi anser att det är oerhört viktigt att de organ som utreder olyckor skall vara oberoende.
Vi kan inte acceptera någon som helst begränsning av detta oberoende, och därför kan vi inte godta ändringsförslag nr 56.
Jag instämmer i Ainardis framställning av problemet med investeringar, eftersom unionens medlemsstater kommer att behöva göra stora investeringar.
Alla nationalstater är intresserade av att främja moderniseringen av järnvägen, men det finns även ett mycket påtagligt europeiskt intresse av att modernisera det transeuropeiska järnvägsnätet.
Vi måste ta med den faktorn i beräkningen om vi verkligen vill komma vidare med målen och ambitionerna från Europeiska rådet i Lissabon.
Jag vill därför fästa uppmärksamheten på den frågan inför utarbetandet av budgetplanen efter Berlin, så att de budgetmedel som avsätts för infrastrukturer för järnvägstransporter ökas inom ramen för inrättandet av det transeuropeiska järnvägsnätet, eftersom den åtgärden kräver en särskild ansträngning.
Vi godtar förslaget om den orange lådan för färdskrivare, som kommer att förstärkas genom LRTMS [London Road Traffic Management Scheme].
Även här kan vi godta de flesta ändringsförslagen, men inte alla, eftersom några inte överensstämmer med principerna.
När det gäller betänkandet av Savary, en - som alla ni ledamöter och jag själv - vän av järnvägen, vill jag säga att den pusselbit som sluter hela cirkeln är just Euroepiska järnvägsbyrån.
Jag vill tacka Savary för de förbättringar som han bidrar med i sina förslag.
Flera ändringsförslag handlar om hur byrån bör samarbeta med alla berörda parter, det vill säga, järnvägsföretag, förvaltare, materialkonstruktörer, infrastrukturförvaltare och även användarna och järnvägsföretagens personal.
Vi stöder dessa ändringsförslag, särskilt nr 14, som vi ser mycket positivt på.
Vi stöder naturligtvis även flera ändringsförslag om byråns institutionella uppbyggnad, till exempel om den nya budgetförordningen, som inte var färdig när förslaget utarbetades.
Däremot finns det andra ändringsförslag som vi tycker är problematiska, till exempel de som handlar om att tilldela byrån beslutsfattande befogenheter.
Vi anser nämligen att byrån endast bör ha befogenhet för att lägga fram tekniska förslag.
Andra ändringsförslag är överflödiga eftersom det redan finns gällande bestämmelser eller förslag som är planerade till år 2003, och vi kan följaktligen inte heller godta dessa ändringsförslag.
Herr talman, ärade ledamöter!
Sammanfattningsvis vill jag än en gång tacka de fyra föredragande och utskottet för regionalpolitik, transport och turism för det genomförda arbetet, och jag tackar även parlamentet för visat stöd.
Efter mina samtal med det grekiska ordförandeskapet är jag övertygad om att rådet under det grekiska ordförandeskapets mandat och, mycket möjligt, under det kommande rådsmötet i mars kommer att lägga fram en gemensam ståndpunkt.
I och med detta hoppas jag att vi kan nå en överenskommelse om detta mycket viktiga paket, om vi inte lyckas under första behandlingen, så under den andra.
