# ID: svediakorp-gov432248
# author: Peijs (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 718
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Inrättandet av den europeiska byrån för harmonisering av säkerheten och för påskyndande av driftskompatibiliteten som en del av det andra järnvägspaketet måste bidra till avreglerings- och moderniseringsprocessen för Europas järnvägstrafik.
Den processen har visserligen redan inletts i och med införandet av det första järnvägspaketet, men den är långt ifrån slutförd.
Ändå läggs i vitboken? Transport? just så stor vikt vid järnvägstransport som det viktigaste transportsättet i framtiden.
Om järnvägen verkligen vill vara med och lösa trafikstockningsproblemen i Europa så är det av största vikt att inte bara de internationella och nationella godsmarknaderna öppnas utan även de gränsöverskridande passagerartransporterna.
Återupplivning och avreglering av hela sektorn är ett krav om man verkligen vill att järnvägstrafiken tar över en del av den ständigt ökande efterfrågan på transport.
Sektorn har under flera år försummats av de olika myndigheter som hade makten i järnvägslandet - och inte av de internationella storbolagen, herr Meijer!
Dessutom var och är sektorn fortfarande ett fort av nationella intressen som är ute efter att tjäna sina egna intressen och inte bry sig om gränsöverskridande intressen.
Om man jämför järnvägssektorn med avtalen i Lissabon, i vilka vi uppmanas att fram till år 2010 bli det konkurrenskraftigaste området i världen, så kan man inte annat än att tappa modet.
Överallt olika nätspänningar, olika spårbredd, stora skillnader i signalering, skilda språk och säkerhetskrav, lokomotiv som inte är lämpade att användas över gränserna och som är dubbelt så dyra eftersom de måste överbrygga alla dessa skillnader.
Dessutom upptäckte järnvägsfraktsektorn begreppet vinst först för cirka ett år sedan.
Det enda som var viktigt var volym.
Nu måste det investeras för miljarder i hela Europa för att få upp infrastruktur och rullande materiel på lämplig nivå.
Det kan och får endast ske om kursen verkligen läggs om och järnvägssektorn förutom vinstbegreppet även upptäcker kunden och begreppen punktlighet, flexibilitet och serviceinriktning.
Hittills har harmoniseringen av säkerhetsföreskrifter och driftskompatibilitet ofta gått mycket mödosamt.
Varje järnvägsbolag håller fast vid sina egna vanor och system.
Därför är det viktigt att järnvägsbyrån föregår med gott exempel, går i spetsen samtidigt som den håller uppsikt.
Det är därför mycket viktigt med sakkunnighet inom järnvägsbyrån och tydliga ansvarsområden.
Ett annat villkor för att byrån skall fungera bra är att den är oberoende och att den leds av oberoende experter som väljs på grund av sina yrkeskvalifikationer och inte som representanter för en viss organisation.
För att inte hamna i samma gamla motstridigheter måste dessa experter inom branschen alltså inte återspegla sina före detta arbetsgivares ståndpunkt.
Det är alltså av avgörande betydelse att byrån fungerar oberoende och öppet.
Ny dominans av de historiskt stora bolagen kommer att leda till att få nykomlingar kommer att få tillträde till byrån.
Järnvägsbyrån måste också få tillräckliga befogenheter för att uppfylla sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.
I det avseendet har bland andra jag lagt fram ett ändringsförslag i vilket det står att byrån ställer villkoren vid enhetligt utfärdande av säkerhetsintyg, oberoende av de nationella järnvägsbolagen inom vilka de nationella säkerhetsorganen måste agera.
Naturligtvis måste det till on the spot-utbildning av tågförare för att de skall kunna köra på sträckor i grannländerna, men befogenheterna när det gäller säkerhetsintygen måste vara tydliga och klara för alla berörda parter.
I allmänhet är harmoniseringen av säkerhetsreglerna i Europa mycket viktig för att järnvägssektorn skall fungera bra.
Byråkratiska hinder måste i möjligaste mån kunna undvikas.
Vidare är jag glad åt den kompromiss som vi har kunnat sluta med den socialdemokratiska gruppen, ELDR-gruppen och GUE / NGL-gruppen om artikel 3, där det handlar om arbetsgivarrepresentanternas deltagande i arbetsgrupperna.
I den frågan anser jag fortfarande att det inte är önskvärt att låta arbetstagare få medbestämmande i rent tekniska ärenden.
Om det dock får direkta konsekvenser för arbetsförhållandena, arbetstagarnas hälsa eller säkerhet skall deras röster naturligtvis höras och man skall lyssna till dessa, såsom det formulerats i kompromissen.
Sammanfattningsvis, herr talman, hoppas jag därför att järnvägsbyrån på ett positivt sätt skall bidra till harmoniseringen av säkerheten och driftskompatibiliteten i Europa så att en viktig sten kan läggas till förbättringen av järnvägstrafiken i Europa.
