# ID: svediakorp-gov432238
# author: Jarzembowski (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,193
# sentences: 45
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade fru vice kommissionsordförande, kära kolleger!
Jag tror att det är en bra dag, även om det för ögonblicket inte är särskilt många som lyssnar, och jag hoppas att pressen kommer att rapportera om denna viktiga debatt.
För vi är äntligen på väg att åstadkomma en inre marknad också inom järnvägsväsendet.
Det är en mycket avgörande punkt, för det är den enda inre marknad som fortfarande saknas inom transportområdet.
Och därför, fru kommissionär, överensstämmer våra fyra betänkanden i grund och botten helt med kommissionens grundläggande idéer.
Men detta är naturligtvis ett självmedvetet parlament och en medlagstiftare, och därför har vi också lagt fram väsentliga ändringar till kommissionens fyra förslag.
Jag hoppas att kommissionären kommer att stödja alla dessa.
Varför har vi lagt fram ändringar?
Genom våra ändringar vill vi ännu snabbare blåsa nytt liv i järnvägssektorn i Europeiska unionen.
Vi måste skynda oss att skapa de ramvillkor som krävs.
För om vi inte lyckas återuppliva järnvägen kommer vi inte heller att uppnå målet inom den europeiska transportpolitiken - som finns nedskrivet i vitboken - fram till år 2010.
Till 2010 vill vi återigen ha balans mellan transportsätten, och det innebär konkret att vi vill transportera mer gods på järnvägarna i stället för på vägarna och fler passagerare på järnvägarna i stället för i luften och på vägarna.
För att uppnå detta mål - att järnvägarna återigen skall få en större andel av de totala transporterna - måste vi skapa förnuftiga ramvillkor.
Dessa ramvillkor måste vara sådana att järnvägsnäten verkligen öppnas för de hittillsvarande och de nya järnvägsföretagen i hela unionen, alltså en avreglering när det gäller tillgång till näten.
Vidare måste vi med hjälp av europeiskt harmoniserade normer också faktiskt kunna överskrida de inre gränserna, dvs. tågen måste kunna passera gränserna utan uppehåll och förseningar, så att vi även i tekniskt hänseende kan åstadkomma fördelen med den inre marknaden.
Och vi behöver en hög säkerhetsnivå.
Eftersom det i framtiden inte bara är de nationella järnvägsföretagen utan allt fler privata järnvägsföretag som bedriver verksamhet över hela unionen, är det inte längre tillfyllest att respektive nationella administration ansvarar för säkerhetsnormerna, utan vi behöver enhetliga europeiska säkerhetsnormer på hög nivå, vilket gagnar passagerarna och järnvägspersonalen.
Slutligen behöver vi en europeisk järnvägsbyrå, som energiskt driver på och övervakar alla dessa åtgärder.
När det gäller driftskompatibiliteten har vi gjort framsteg, men de har tagit för lång tid.
Vid en konferens berättade tekniker för oss att det skulle komma att ta 30 år att uppnå driftskompatibilitet - alltså att tågen utan uppehåll skall kunna utnyttja olika nät.
Mina damer och herrar, om vi väntar så länge, då kommer vi inte längre att ha någon järnväg i Europa som utnyttjas ekonomiskt.
Men vi vill ha järnvägar, alltså måste vi här energiskt driva på alla åtgärder, och därför behöver vi en europeisk järnvägsbyrå.
På en inre marknad för järnvägsväsendet som är utformad på detta vis kommer det att hänga på att modernt inrättade järnvägsföretag med hjälp av kundorienterat och tidsmässigt tillförlitligt utbud attraherar mer frakt och fler passagerare till tågtrafiken.
Om vi i dag har en ramplanering som enligt ett järnvägsföretag inte kan garantera ankomsten för ett tåg som går från Tyskland till Italien utan att det förekommer förseningar med timmar eller dagar, då är järnvägen inte konkurrenskraftig i förhållande till lastbilstransporterna.
Men vi vill skapa sådana ramvillkor att tågen blir konkurrenskraftiga jämfört med lastbilstransporterna.
Fyra korta påpekanden om mitt betänkande.
För det första, fru kommissionär, tror jag att vi nu är ense.
Kommissionen ville skjuta upp införandet av det separata järnvägsnätet för godstransporter i Europa, det s.k. transeuropeiska nätet för järnvägs- och godstransporter, som genom det första järnvägspaketet redan har föreskrivits få rättsligt bindande verkan den 15 mars 2003.
Men vi anser att vi behöver detta separata järnvägsnät den 15 mars i år för att samla de första erfarenheterna i fråga om de internationella godstransporterna.
Jag hoppas att kommissionen samtycker till det.
För det andra anser vi att det mål som kommissionen har satt upp, nämligen att öppna samtliga nät för frakttjänster, nationellt och internationellt, vilket kommissionären också har antytt, redan klart har definierats med tidsfristen 1 januari 2006, och inte med tidsfrister enligt mottot ett och ett halvt år eller två år efter ikraftträdandet, utan vi vill att alla skall veta följande: den 1 januari 2006 kan alla ställa in sig på att näten faktiskt har öppnats för frakttjänster.
För det tredje anser vi, fru kommissionär, att vi i högre utsträckning också måste ta med de andra deltagarna, inte bara de klassiska järnvägsföretagen, inte bara de nya järnvägsföretagen, utan också befraktarna och speditörerna, när det gäller att använda järnvägarna för att transportera gods.
För bara om aktörerna - och det är befraktare och speditörer - också är med, kommer vi att kunna flytta över godstransporter från vägarna till järnvägarna.
Därför hoppas jag att ni också röstar för de oberoende rättigheter som vi vill tillerkänna dem.
En sista punkt, fru kommissionär: ni har inte tagit upp det, men jag vill ändå rikta en vädjan till er.
Ni har som kommissionär sagt att ni först år 2003 vill lägga fram förslag som också rör öppnandet av näten för persontransporter.
I parlamentet ligger vi ett steg före er och har sagt att vi inte heller vill ha så omfattande flygtransporter inom Europa, utan vill att passagerarna skall resa med de internationella persontågen; vi vill alltså också att järnvägarna skall öppnas för persontransporter.
Vi föreslår att man möjliggör de internationella persontransporterna liksom godstransporterna från och med den 1 januari 2006 och de nationella persontransporterna vid en senare tidpunkt, den 1 januari 2008.
Fru kommissionär, det är i synnerhet om vi vill uppnå att luftrummet används på ett förnuftigt sätt som vi måste få fler resande att använda tåget.
Jag hoppas att ni hörsammar oss.
Två sista påpekanden om Sterckx betänkande: jag anser att detta betänkande om säkerhetsnormerna är så storartat att jag här bara kan säga att de huvudsakliga punkterna, nämligen att han preciserar föreskrifterna och kräver en hög säkerhetsnivå till gagn för passagerarna och personalen, har träffat kärnpunkten.
Därför kommer vi helt att stödja detta betänkande.
Ett sista påpekande, fru kommissionär: jag hoppas att ni är ense med oss om att vi bör uppmuntra det grekiska ordförandeskapet att i mars verkligen utfärda de gemensamma ståndpunkterna, så att vi kan gå vidare med förfarandet och kanske i slutet av året kan avsluta detta kapitel, nämligen öppnandet av järnvägen inom Europeiska gemenskapen.
Även om en eller två medlemsstater skulle ha problem kan det enligt reglerna i gemenskapsfördraget fattas beslut med majoritet i ministerrådet, och det bör vi uppmuntra grekerna till.
(Applåder)
