# ID: svediakorp-gov432211
# author: Alyssandrakis (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 308
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
När Europeiska unionen skall bevisa att den är en förkämpe för mänskliga rättigheter skräddarsyr man dem efter sina egna behov.
Unionen har inga problem med att, till exempel, försvara homosexuellas rättigheter, men den har inget att säga om rättigheten till ett jobb, till sjukvård, till en utbildning, till kultur eller till idrott.
Samtidigt agerar unionen på ett sådant sätt att den undergräver eller avskaffar befintliga demokratiska rättigheter och använder terrorism eller olaglig invandring som förevändning.
Europeiska unionens version av mänskliga rättigheter är fastställd i den så kallade stadgan om de grundläggande rättigheterna som Greklands kommunistiska parti har kritiserat som bristfällig och vilseledande.
Betänkandet bedömer mänskliga rättigheter i förhållande till denna stadga, vilket är anledningen till att det inte finns någon som helst hänvisning till det slaveri som införts med de nya arbetsformerna och till decimeringen och kommersialiseringen av sociala förmåner.
Det innehåller inga invändningar mot överflödet av nya terroristlagar, och det ignorerar de elektroniska personakter som förekommer i Schengens informationssystem och det faktum att åsikter som stör systemet förbigås, förvanskas eller till och med utesluts och trakasseras.
Det positiva med betänkandet är emellertid att det hänvisar till en hel rad kränkningar, såsom tortyr av fångar, handel med människor och undertryckandet av rättigheter i Genua.
En annan positiv sak är att det omfattar krav på att kyrka och stat skall separeras, kritiserar barnarbete, belyser de negativa effekterna när det gäller åtgärder för att bekämpa terrorism, asyl- och invandringslagar samt diskuterar kvinnors sociala frigörelse.
Varken situationen ute i samhället eller betänkandet är dock till någon nytta för Europeiska unionen, och den enda möjligheten att få förbättringar till stånd är om gräsrotsrörelsen trappar upp sin kamp.
