# ID: svediakorp-gov432210
# author: Iivari (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 329
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Min kollega Joke Swiebel har valt en krävande arbetsmetod för sitt betänkande.
Hon riktar sin kritik över brister i de mänskliga rättigheterna direkt till de namngivna länderna.
Metoden ger konkretion åt bedömningen av den människorättsliga situationen i Europa, men ålägger tillämparen stort ansvar för att bilden som ges är riktig.
Tyvärr har man inte lyckats helt och hållet här.
Av punkt 27 får man uppfattningen att det i Finland inte skulle finnas ett fungerande system för vapenfri tjänst.
I den ifrågavarande punkten uppmanar man Finland och Grekland att ovillkorligen erkänna rätten att vägra vapentjänst av samvetsskäl och utan att hänvisa till religiösa motiv.
Rätten till vapenfri tjänst har dock existerat i Finland sedan 1931.
Nuförtiden tillåter lagen i praktiken varje värnpliktig att välja vapenfri tjänst.
Denna rätt utnyttjas årligen av ca 2 500 personer eller sju procent av åldersklassen.
Omkring 80 procent utför värnplikten och drygt tio procent befrias från den.
Den oro som uttryckts i betänkandet gäller uppenbarligen det att den vapenfria tjänstgöringstiden i Finland är dubbelt så lång som den kortaste tjänstgöringstiden i armén.
Man uttrycker även sin oro över de drygt tjugo totalvägrare som sitter i fängelse för att ha vägrat fullgöra sin medborgerliga plikt i någon form.
Den längre tjänstgöringstiden för dem som gör vapenfri tjänst har i Finland motiverats med att deras arbetsplikt omfattar åtta timmar om dagen - inom ramarna för en normal arbetsvecka - medan de värnpliktiga är i tjänst dygnet runt.
Jag anser att det även i fortsättningen är Finlands riksdag som skall avväga saken.
Det faktum att majoriteten av de finländska unga männen gör militärtjänst beror inte på avsaknad av vapenfri tjänstgöring.
I Finland minns man fortfarande mycket väl vilken betydelse en värnpliktsarmé har för landets självständighet.
Under andra världskriget var ju Helsingfors vid sidan om London och Moskva den enda huvudstaden i de krigförande länderna som inte ockuperades.
