# ID: svediakorp-gov432184
# author: Staes (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 358
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kolleger!
Kärnan i den här debatten om regionernas roll i den europeiska integrationen är det nödvändiga erkännandet i den europeiska grundlagen att unionen inte enbart omfattar stater, utan är mer komplext sammansatt än så.
För tio år sedan, vid förhandlingen om Maastrichtfördraget, verkade enligt min uppfattning klimatet för de regionala kraven vara gynnsammare än det är i dag.
Inom Europeiska konventet är det nu till och med fråga om en motståndsrörelse.
Enligt min uppfattning är det preliminära förslag om konstitutionellt fördrag som Valéry Giscard d ' Estaing lagt fram ytterst oroande.
Det innehåller inte en enda hänvisning till myndigheter under statlig nivå och är i många avseenden ett steg bakåt.
Allt detta, kolleger, sker mot bakgrund av utvidgningen.
Många av de stater som snart kommer att anslutas är mindre än de nuvarande regionerna och nationerna med lagstiftande behörighet.
Kandidatländerna medverkar snart helt och fullt i uppbyggandet av Europa.
Det är alltså inte mer än rimligt att nationer som Flandern, Vallonien, Baskien, Katalonien, Wales, Skottland och Galicien får göra det samma.
Betänkandet från kollega Napolitano kommer i ett lämpligt ögonblick, ett par veckor före debatten om detta i konventet den 6 och 7 februari.
Jag stöder den förstärkta versionen av Napolitanobetänkandet fullständigt, precis på samma sätt som kollega MacCormick har nämnt.
Kommissionär Barnier och kollega Méndez de Vigo kom nyss med anmärkningar mot förslaget att erbjuda konstitutionella regioner direkt tillgång till EG-domstolen.
De pläderar, om jag har förstått det rätt, för en kontrollerad tillgång genom myndigheterna i medlemsstaten i fråga.
Kolleger!
Detta trick är väl ändå alltför genomskinligt.
Det innebär till exempel i praktiken att de tre historiska nationerna Baskien, Katalonien och Galicien mer eller mindre vägras tillgång till EG-domstolen av de centraliserade makthavarna i Madrid.
Kolleger!
Som representant för Flandern, en av de historiska regioner som utan våld i princip har förvärvat självbestämmanderätt, skulle jag vilja be er att inte alls slå in på kollega Méndez de Vigos väg.
