# ID: svediakorp-gov432178
# author: Van den Berg (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 370
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Napolitanobetänkandet om de lokala och regionala enheternas roll i den europeiska integrationen är för mig, som tidigare lokal tjänsteman, ett viktigt steg mot att återfå stabiliteten i Europa.
Tjänstemännen och politikerna i Europeiska unionen befinner sig ju fortfarande i alltför hög grad i den överstatliga maktens katedraler, och glömmer att Europa faktiskt består av fyra styrelsenivåer: den lokala, den regionala, den nationella och den europeiska.
Europas rötter ligger på den lokala och den regionala nivån.
Där lever och arbetar europén, där verkställs den största delen av den politik som vi skapar i Europa.
I Napolitanobetänkandet erkänns de lokala och regionala enheternas betydelse för den europeiska integrationens fortsatta existens och fördjupning.
Och då inte enbart de formella regionerna med konstitutionella befogenheter, utan alla regioner.
Från nederländska provinser och engelska counties till tyska Länder och spanska comunidades autónomas.
För i ett Europa där alla medborgare är jämlika, och därmed har lika rättigheter, är det inte möjligt att göra skillnad mellan territoriella enheter och tillskriva den ena regionen fler rättigheter än den andra.
Det är naturligtvis så att man i varje medlemsstat själv beslutar om landets konstitutionella inrättning, och det innebär en gång för alla att decentralisering regleras annorlunda i det ena landet i jämförelse med det andra.
Herr talman!
Jag anser att Napolitano har lagt fram ett antal mycket goda förslag för att i högre grad involvera regionala och lokala enheter i den europeiska politiska processen.
Jag nämner här integrationen av de berörda regionerna - i såväl planering som verkställande av politiken -, lämpligt användande av artikel 203, möjlighet för regionen att be Regionkommittén eller den egna regeringen att gå till EG-domstolen om man anser att subsidiaritetsprincipen har överträtts, eller att vidta åtgärder, och slutligen att utveckla en stadga för gränsregioner.
En sådan stadga skulle kunna göra det dagliga livet lite lättare och trevligare för många av de européer som lever på ömse sidor om en gräns.
Förhoppningsvis kan detta betänkande leda till att konventet faktiskt för Europa och regionen närmare medborgaren och att vi kraftigt förankrar regionen i en ny europeisk grundlag.
