# ID: svediakorp-gov432174
# author: Meijer (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 208
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är inte enbart diktaturer som traditionellt väcker motstånd hos många invånare, utan också centraliserade stater och stater sammansatta av flera etniska grupper.
Centralism innebär att arroganta maktutövare tror att de vet allt bättre än de människor som upplever de regionala problemen och som själva beslutar om lösningar på dessa.
Om dessutom folkspråket inte används som språk inom undervisning, förvaltning och ekonomi i tillräckligt hög grad uppstår en uppdelning mellan första klassens medborgare, som från första början är uppvuxna med det dominerande språket, och andra klassens medborgare, som har fått förvärva det själva.
Ett demokratiskt styre i Europa är inte möjligt om man inte tar någon hänsyn till kulturella skillnader och skillnader mellan regioner.
Europeiska unionens existens leder till ökad makt för medlemsstaternas regeringar gentemot de nationella parlamenten och regionerna.
Denna utbredning sker på bekostnad av den ställning som Skottland, Katalonien, Friesland, Korsika, Flandern och Aostadalen har förvärvat, medan man i dessa områden tvärtom längtar efter större jämlikhet med medlemsstaterna.
Därför är Napolitanobetänkandet, i vilket de regionala myndigheterna skyddas mot storskaligt, centralistiskt tänkande och agerande, ett oumbärligt bidrag till demokrati och fredlig samexistens i Europa.
