# ID: svediakorp-gov432170
# author: Berthu (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 283
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Napolitanos betänkande om de regionala och kommunala maktbefogenheterna i den europeiska integrationen har många kvaliteter och ett stort fel: det borde inte finnas.
Enligt den princip som han själv påminner om och som gemenskapen följt ända från början vilar de europeiska institutionerna på en union av stater; dessa institutioner respekterar de interna organisationerna i dessa stater; staterna är deras enda samtalspartner, och när man på regional nivå berörs av vissa europeiska handlingsprogram är det därför att staterna och deras nationella demokratier har velat ha det så, och därför att de behåller och måste behålla ledningen över processen.
I varje fall är det inte gemenskapen som skall besluta - eller ens föreslå - att de regionala och kommunala myndigheterna skall delta mer och på ett annat sätt i den ena eller den andra europeiska beslutandeprocessen, som Napolitano föreslår i sitt betänkande.
Tvärtom!
Som jag har förklarat i en reservation som har bifogats betänkandet, gör det ökade antalet medlemsländer att staternas uppgifter som förmedlare och samordnare är viktigare än någonsin.
Man har svårt att tänka sig att Europeiska unionen skall kunna upprätthålla direkta förbindelser med 250 regioner eller ännu fler eller lyssna på alla deras åsikter.
Det skulle bli omöjligt att hantera.
Hur som helst måste den nationella identiteten och folkens rätt att organisera sig som de anser vara bäst respekteras helt och fullt.
Europeiska unionen har ingen övergripande rättighet att blanda sig i dessa frågor.
Om unionen trots allt lyckades lägga sig i skulle det öppna en Pandoras ask, och följden skulle bli splittrade nationer och ett Europa som vore omöjligt att styra.
