# ID: svediakorp-gov432080
# author: Ebner (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 509
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, ärade fru kommissionär, kolleger!
Bergsområdena i Europa täcker över 30 procent av ytan i nuvarande union med 15 medlemsstater.
10 procent av befolkningen lever i bergsområdena.
Hittills har EU betraktat bergspolitiken som landsbygdspolitik.
Jag menar att problematiken måste betraktas i sin helhet och inte enbart sektor för sektor.
I medlemsstater som Österrike, Italien, Spanien och Grekland täcker bergsytan mer än 50 procent av medlemsstaternas totala yta.
Det är därför absolut nödvändigt att vid sidan av definitionen också fråga efter effekterna för de olika levnadsområdena och att betrakta bergsområdena som en plats att bo och leva på och inte enbart som ett ekonomiskt område inom en viss näring.
Det är glädjande och mycket positivt när kommissionären nu meddelar att definitionsfrågan inom kort kommer att lösas på ett positivt sätt.
Jag tror att vi i slutrapporten i september 2003 äntligen får en grund att bygga på.
Påpekandet att det skulle vara för tidigt att ta ställning i finansiella frågor kanske är sprunget ur en nödvändig försiktighet, men, fru kommissionär, särskilt tillfredsställande är det inte.
Jag kommer från en bergsregion som tack vare sina självständiga befogenheter ligger relativt bra till.
Utflyttningen har de senaste åren legat på några procent.
Men om ni betraktar områden som Piemonte, Lombardiet eller Veneto, där bergsområdena delvis är helt avfolkade och faktiskt har förvandlats till ett slags bakgårdar för de välmående storstadsområdena - det finns mängder av liknande exempel i andra europeiska medlemsstater -, då ser ni tydligt att det är mycket bråttom att ge de återstående positiva signalerna om att situationen håller på att förändras och att man inte skall tvingas vänta i nästan tio år till.
En åtgärd skulle kunna vara att även på kort sikt skapa förändringar i konkurrenspolitiken.
Även att skriva in bergsregionerna som känsliga områden i fördragen vore en sådan signal som får starka effekter.
Bergspolitiken har - menar jag - behandlats styvmoderligt både av Europaparlamentet och kommissionen.
Hittills har endast tre debatter förts i parlamentet.
Detta är synd också med tanke på att Europeiska kommissionen under det Internationella bergsåret faktiskt försökte göra sig en bild genom att avsluta det möte ni nämnde med att bjuda in eller samråda med alla som varit engagerade i det Internationella bergsåret - mötet ägde rum i Bryssel i oktober på initiativ av kommissionärerna Fischler och Barnier.
Men visst vore det positivt om ni även inom kommissionen ville kämpa för att det betänkande som Europaparlamentet antog den 9 september förra året får den uppmärksamhet och giltighet det förtjänar.
Ett sista ord om Alpkonventionen.
Kommissionen är helt passiv i frågan.
Er bild stämmer inte helt överens med verkligheten.
Det är inte enbart de undertecknande staterna i Alpkonventionen som inte har fullgjort sina åtaganden, utan även kommissionen har endast undertecknat tre protokoll och kommer av kostnadsskäl inte längre till mötena.
Jag menar att det krävs ett omedelbart agerande.
(Applåder)
