# ID: svediakorp-gov432074
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,038
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar ledamöter!
Europaparlamentet engagerar sig med all rätt i utvecklingen i bergsregionerna.
Som ni vet ägnar även kommissionen stor uppmärksamhet åt frågorna.
Detta framgår av konferensen på temat? Gemenskapspolitiken och bergsregionerna? som genomfördes på initiativ av mina kolleger Michel Barnier och Franz Fischler i oktober i år.
Jag har av Margot Wallström och Michel Barnier - sistnämnde befinner sig för närvarande på ett presidiemöte för konventet i Bryssel - blivit ombedd att informera er om några pågående arbeten och ännu öppna frågor som rör kommissionens verksamhet inom ramen för bergsregionerna i EU.
EG-fördraget omfattar inte själva begreppet bergsområden.
I samband med politiken för ekonomisk och social sammanhållning heter det i artikel 158, som ju för övrigt utgör det rättsliga underlaget, att gemenskapen särskilt skall sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna, inbegripet landsbygdsområdena.
Man skulle nu kunna tycka att det vore bättre för aktörerna i dessa områden och deras krav om begreppet bergsregioner faktiskt skrevs in i fördraget.
Exempelvis utgör 95 procent av bergsregionerna mål 1- eller mål 2-områden i den europeiska strukturpolitiken.
Även inom ramen för jordbrukspolitiken brukar de utjämnande utbetalningarna till de minst gynnade områdena komma bergsregionerna till godo.
Kommissionen har beställt en undersökning för att bättre utvärdera problemen och styrkorna i bergsregionerna.
Undersökningen har tre mål: att avgränsa bergsregionerna i en utvidgad union, att upprätta en databas över dessa områden och att göra en objektiv analys av situationen i bergsregionerna och analysera och utvärdera den europeiska och nationella politiken på området.
Enligt det första målet skall begreppet bergsregion definieras för de 27 medlemsstater respektive ansökarländer som omfattas av undersökningen.
Definitionen skall göras utifrån topografiska kriterier, men i vissa fall tillkommer klimatrelaterade kriterier.
I början av december 2002 framlade den som utför kommissionens undersökning 16 möjliga definitioner; dessa definitioner prövas för närvarande.
I slutet av december kommer det att avgöras vilken definition som skall gälla.
På grundval av denna avgränsning kan man sedan börja arbeta med statistiken.
Den statistiska undersökningen och förslaget till slutbetänkande beräknas vara klara i september 2003.
När det gäller framtida hänsyn till bergsområdena inom ramen för regionalpolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken, har jag redan nämnt att just regionalpolitiken och politiken för jordbruk och landsbygdens utveckling är två områden som direkt berör bergsregionerna.
För regionalpolitiken sker detta inom ramen för mål 1- och mål 2-områdena och gemenskapsinitiativet Interreg, och då särskilt genom programmet för bergsområdet Alperna.
För jordbrukspolitiken består stödet framför allt i utjämningsstöd för mindre gynnade områden.
Just nu diskuterar man framtiden för dessa politiska områden.
Kommissionens förslag rörande regionalpolitikens framtid kommer att läggas fram inom ramen för den tredje sammanhållningsrapporten i slutet av 2003.
Det vore därför förhastat att redan nu slå fast på vilket sätt bergsområdena kommer att stödjas inom ramen för regionalpolitiken under den kommande programplaneringsperioden 2007-2013.
Under halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken läggs tyngdpunkten i kommissionens förslag på förstärkta åtgärder för jordbruksmiljön, vilka till stora delar kommer bergsområdena till godo.
När det gäller åtgärder för bergsområdena inom ramen för andra gemenskapspolitiska områden, skall jag återigen gå in på konkurrenspolitiken och tjänster i allmänhetens intresse.
För de statliga bidragen ligger som ni vet artikel 87.1 i fördraget till grund för EU: s politik.
Enligt artikeln är statligt stöd i princip oförenligt med den gemensamma marknaden.
Samtidigt nämns det dock i artikeln fall då statligt stöd kan tillåtas.
Till dessa undantag räknas stöd med regionala förtecken, nämligen? stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning?, dvs. i områden där BNP är lägre än 75 procent av genomsnittet i gemenskapen.
Även vissa andra områden omfattas av dessa undantag.
Kommissionen tillmäter också tjänster i allmänhetens intresse stor betydelse, vilket framgår av meddelandet från januari 2001.
Men som ni vet är de enskilda medlemsstaterna själva ansvariga för att bevara och utveckla den offentliga servicen.
Kommissionen kan endast ge impulser på området.
I meddelandet slår kommissionen fast att syftet med tjänster i allmänhetens intresse är att ge ett heltäckande primärskydd, dvs. tillgång till viktig service även i avlägsna eller otillgängliga områden.
Dessutom framgår det tydligt av nya artikel 16 i fördraget att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse spelar en viktig roll för att främja den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.
Betydelsen av dessa bestämmelser underströks också av stats- och regeringscheferna på toppmötet i Lissabon i mars 2000.
En sista punkt som jag vill ta upp är Alpkonventionen.
Även om Alpkonventionen endast rör fyra medlemsstater direkt, har kommissionen varit med och satt fart på initiativet.
Först i slutet av sommaren 2002 hade tillräckligt många avtalsparter i konventionen ratificerat de olika protokollen för att konventionen skulle bli verksam.
Kommissionen undersöker nu vilka möjligheter som finns för att aktivt medverka inom ramen för konventionen.
Kommissionen har för rådet redan lagt fram sitt förslag till undertecknande av transportprotokoll.
Jag måste dock meddela att projektet hittills inte har behandlats av rådet.
Dessutom vill jag med eftertryck påpeka att dessa protokoll också måste stödjas av medlemsstaterna i rådet, som i gemenskapens namn ansvarar för undertecknandet och ratificeringen.
Som ni vet har ett flertal av de stater som är delaktiga i Alpkonventionen ännu inte ratificerat protokollen.
Vi hoppas på en positiv utveckling redan de kommande månaderna som gör rättvisa åt de ansträngningar som vissa medlemsstater gjorde i slutet av sommaren för att återigen blåsa liv i Alpkonventionen.
Herr talman, mina damer och herrar!
Frågorna om bergsregionerna kommer även i fortsättningen att få stor uppmärksamhet av kommissionen.
Nuvarande och kommande arbete, framför allt undersökningen i generaldirektoratet för regionalpolitik, resultatet av halvtidsöversynen av de löpande programmen och slutsatserna i den tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning, kommer att ge oss en mer detaljerad bild av läget och visa på möjligheterna för ett fortsatt arbete.
