# ID: svediakorp-gov432008
# author: Désir (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 454
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
I Barcelona var det faktiskt ännu tal om ett ramdirektiv.
I Sevilla talade ingen längre om ramdirektiv.
Och i dag talas det om en grönbok.
Men redan år 2000 kom ett meddelande från kommissionen om de allmännyttiga tjänsterna, en rapport från kommissionen vid rådet i Laeken, och faktiskt ett stort antal dokument och ståndpunkter från institutionernas sida, framför allt från Europaparlamentet.
I den här takten kommer alla sektorsvisa direktiv om energi, post och transporter redan att ha utfärdats när ramdirektivet antas, tidtabellerna för avregleringarna kommer att ha fastställts, och det kommer inte återstå mycket att rama in.
Kommissionen har verkligen varit väldigt långsam och man kan ställa sig frågande till vad dessa förseningar betyder.
När det gäller avregleringar lagstiftar man och fastställer datum, och gör för övrigt detta utan att ens planera några riktiga utvärderingar efter halva tiden.
När det gäller allmännyttiga tjänster anordnar man debatter om debattdokument.
I likhet med många av mina kolleger anser jag för min del att det krävs ett noga definierat rättsligt ramverk, som skyddar de allmännyttiga tjänsterna och gör det möjligt att utveckla dem, som de viktiga delar av medborgarskapet de utgör.
Men de allmännyttiga tjänsterna skall inte i första hand underställas den inre marknadens bestämmelser, eftersom de styrs av långsiktiga mål och inte av kortsiktiga lönsamhetsmål, både när det gäller mål som syftar till social och regional sammanhållning, lika behandling och ibland rentav avgiftsutjämningar.
Det handlar med andra ord inte om mål som gör det möjligt att få omedelbar återbäring på investeringar, och dessa kan inte inordnas i ett renodlat kommersiellt perspektiv.
Detta gäller även tjänsternas lönsamhet och finansiering.
Jag tror att man inom de allmännyttiga tjänsternas område måste kunna fortsätta att finansiera det som inte är lönsamt med det som är lönsamt och att det följaktligen är nödvändigt att organisera system för avgiftsutjämning.
Eftersom det nu måste finnas en grönbok vore det intressant att i samarbete med arbetsmarknadens parter, användare och folkvalda på lokal nivå genomföra en utvärdering av avregleringarnas långsiktiga inverkan ur kvalitets- och säkerhetssynpunkt inom ett antal sektorer.
Man kan exempelvis titta på järnvägarna i Storbritannien, sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen.
Man kan titta på posten och risken för att oligopol uppstår, och man kan vidare titta på telekommunikationerna.
Avslutningsvis tror jag att det är nödvändigt att låta medlemsstaterna behålla möjligheten att förfoga över exklusiva rättigheter att utföra allmännyttiga tjänster inom vissa geografiska områden och undanta vissa sektorer från konkurrens, eftersom unionens medborgare ger uttryck för mycket tydliga förväntningar inom området för allmännyttiga tjänster.
