# ID: svediakorp-gov431921
# author: Swiebel (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 397
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Utvecklingen av den gemensamma asyl- och migrationspolitiken har verkligen hamnat i obalans.
Många har redan sagt detta.
När det gäller repressiva åtgärder, inklusive kampen mot olaglig invandring, har rådet även detta år varit mycket handlingskraftigt.
Men en faktisk gemensam asyl- och migrationspolitik finns fortfarande inte inom synhåll och det beror inte på kommissionen, nej, det beror på rådet.
Rådet har valt en mycket ensidig strategi.
Förvaltningen av yttergränserna, sanktioner mot hjälpinsatser vid olaglig inresa och olaglig vistelse står högst på dagordningen.
Politiken för avlägsnande och återvändande har nu lagts till prioriteterna.
Inom denna ram talar vi i dag om återtagningsavtalet med tredje länder, i detta fall med Hongkong.
Vid förhandlingarna om detta avtal glömdes parlamentet mer eller mindre bort och kunde inte fungera i enlighet med den roll man tilldelats.
Detta skulle inte ha fått ske, desto mer eftersom avtalet skall vara ett exempel på framtida avtal av samma slag.
Jag har tagit del av det löfte om bättring som kommissionär Vitorino har gett, och jag tänker påminna honom om det.
Min grupp kan för övrigt leva med innehållet i avtalet med Hongkong, men skriver under på föredragande Watsons kritiska synsätt.
I tillägg till hans frågor vill jag komma med följande tre kommentarer.
För det första, hur effektiva är de redan vidtagna utvisningsåtgärderna i allmänhet, och hur skall man förhindra att medborgare från tredje land som utvisats åker tillbaka via vändande post till de EU-länder som de kommer ifrån?
Eller är politiken för återvändande framför allt en skenbar politik, avsedd för inrikes bruk, som skall dölja att det politiska modet saknas för att ta itu med de verkliga problemen?
För det andra, obligatoriskt återvändande bör ju vara en slutartikel i politiken om återvändande och en sista utväg, och vilka instrument har EU egentligen för att främja frivilligt återvändande i syfte att förebygga obligatoriskt återvändande?
Till sist, herr talman, kollektiva utvisningar är förbjudna, också enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna, men hur skall EU: s medlemsstater se till att beslutet om utvisning av olagliga medborgare från tredje land föregås av en individuell prövning, och hur skall man då förhindra att principen om förbud mot avvisning eller utvisning av asylsökande överträds?
