# ID: svediakorp-gov431917
# author: Boumediene-Thiery (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 446
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, kära kolleger!
De avtal om återtagande som rådet föreslår har mer att göra med en strategi för kampen mot den olagliga invandringen än med verkligt samarbete.
Tillåt mig att betona två punkter.
Vad gäller förfarandet framhäver bristen på information från vårt parlament problemet med våra parlamentarikers roll och maktbefogenheter; det är vårt demokratiska anseende som står på spel.
Man beklagar sig över att folk inte röstar, att medborgarna inte bryr sig om Europa, och man vill övertyga medborgarna om hur nödvändig unionen är, men så länge dess representanter ringaktas kan vi inte åstadkomma tilltro till det medborgarnas Europa som vi vill bygga upp.
Vad gäller återtagningsklausulerna bekräftade Europeiska unionen vid toppmötet i Tammerfors åter sin anslutning till Genève- och Dublinkonventionerna.
Det är därför oacceptabelt att dessa avtal om återtagande skall kunna göra det möjligt att skicka tillbaka en medborgare från ett tredje land, när det inte finns någon garanti vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska friheterna i hans eller hennes ursprungsland.
Vilka kriterier har vi för att kontrollera om ett mottagarland är säkert?
Europeiska unionen grundar sin politik på respekten för de grundläggande rättigheterna.
Detta gäller i synnerhet beträffande de åtgärder som reglerar personernas möjlighet att förflytta sig, och framför allt beträffande de åtgärder som gäller frivilligt eller obligatoriskt återvändande.
Hur tänker kommissionen försäkra sig om att dessa rättigheter respekteras i samband med återvändande, framför allt när det gäller stora grupper av personer?
Det ligger en verklighet bakom dessa frågor.
I dag riskerar afghanerna att skickas hem, trots att det inte finns någon garanti för deras säkerhet och för freden i regionen.
Nedläggningen av flyktinglägret i Sangatte har inte bidragit till någon lösning av problemet med flyktingmottagningen; kurder och irakier kommer fortfarande hit varje dag.
Står dessa avtal om återtagande i överensstämmelse med de skyldigheter som följer av den internationella rätten, och respekterar de principen om förbud mot avvisning som rätten att söka asyl vilar på?
Vilka gemensamma kontrollmekanismer tänker kommissionen införa för de länder med vilka dessa avtal har förhandlats fram?
Vi hade velat få en försäkran om respekten för dessa grundläggande rättigheter.
Trots att vår föredragande har gjort ett gott arbete, har vi ingen garanti vad gäller dessa grundläggande frågor för våra fri- och rättigheter.
I själva verket bekräftar återtagningsklausulerna i dag snarare oron för de intressen som finns i Europeiska unionens länder än de bidrar till utvecklingen i tredje världens länder.
Eftersom de skadar hela den gemensamma invandrings- och asylpolitiken kan vi inte stödja dem.
