# ID: svediakorp-gov431910
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 940
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Även om kommissionen lagt fram alla de förslag som krävdes i fördraget 18 månader före den tidsfrist som anges i Amsterdamfördraget är det så att endast ett fåtal av de mål som angavs för upprättandet av en gemensam asyl- och invandringspolitik verkligen har uppfyllts.
Jag hoppas att rådet snabbt kommer att gå vidare med undersökning och antagande av de många åtgärder som diskuteras, vilket Europeiska rådet begärde både i Laeken och i Sevilla.
Jag erkänner att avgörande framsteg gjordes under det danska ordförandeskapet, inte bara när det gäller slutsatserna från Sevilla utan särskilt med avseende på utarbetandet av den gemensamma asylpolitiken.
Dessa framsteg skedde på grund av Haarders personliga engagemang och sakkunskap, vilket jag hyllar honom för.
Dublin II-förordningen förväntas faktiskt bli formellt godkänd vid rådet (rättsliga och inrikes frågor) i morgon.
Tillsammans med inledandet av Eurodacsystemet, vilket är planerat till den 15 januari 2003, kommer det här att utgöra ett positivt steg i rätt riktning.
Jag är ganska optimistisk angående diskussionerna i rådet om direktivet som anger miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna.
Jag delar rådsordförandens åsikt att det är möjligt för rådet att få det här direktivet godkänt i morgon.
Tack vare antagandet av den här lagstiftningen börjar den första etappen av det gemensamma europeiska asylsystemet stegvis att ta form.
Två huvuddelar av systemet måste fortfarande godkännas.
Som rådets ordförande sade så har goda framsteg dock gjorts, tack vare ett energiskt danskt ordförandeskap, angående en gemensam definition av begreppet? flykting? och en gemensam inställning till bidragsskydd.
Litet återstår att göra i det här viktiga förslaget som rådet skulle kunna anta vid sitt första möte 2003.
Jag förväntar mig också av rådet att det påskyndar utredningen av vårt ändrade förslag om asylförfaranden, vilket vi lade fram för sex månader sedan.
Det är av största vikt för unionens trovärdighet inom dessa områden, vilka är hjärtefrågor för allmänhetens förväntningar på Europa, att avgörande framsteg verkligen görs.
Inom så känsliga politikområden kommer den de små stegens strategi att visa sig vara effektiv och vinna våra medborgares förtroende.
Dessutom har det blivit dags att allvarligt fundera över de framtidstankar som nyligen lades fram av FN: s flyktingkommissarie, Ruud Lubbers, och som har välsignats av FN: s flyktingkommissariat.
I början av 2003 har kommissionen för avsikt att lägga fram ett meddelande i vilket vi skall uttrycka våra åsikter om huvuddelarna i de här nya skyddstankarna som lades fram av Lubbers.
Som ni vet - och som redan sagts av rådets ordförande - håller direktiven om återförening av familjer och långa uppehållstillstånd fortfarande på att utredas.
Jag uppmanar det kommande grekiska ordförandeskapet att slutföra de här förhandlingarna så snart som möjligt.
Det går att få dem antagna under det första halvåret nästa år.
De regler för uppehållstillstånd till medborgare i tredje länder i anställningssyfte som kommissionen lade fram i juli 2001 har nu kompletterats med ett nytt förslag, framlagt i oktober, om villkoren för tillträde och uppehåll i utbildningssyfte.
Det behövs snabba framsteg angående de här två texterna som är viktiga delar i en aktiv invandringspolitik i EU.
Dessutom har kommissionen nyligen, med avseende på internationella förbindelser och på gemensamt förslag av mig och mina kolleger Patten och Nielson, lagt fram ett meddelande som visar våra åsikter om sammanhanget mellan migration och utveckling.
I den här handlingen funderar vi även på gemenskapsbudgetens möjligheter och begränsningar inom det här området.
Jag skulle vilja ta det här tillfället i akt att bekräfta att kommissionen under 2003 kommer att lägga fram ett förslag i syfte att inrätta ett flerårigt program om samarbete med tredje länder inom området migration, med utgångspunkt från den erfarenhet vi skaffat oss vid utnyttjandet av budgetpost B7-667.
Vår avsikt är att på ett specifikt och kompletterande sätt svara på tredje länders behov i deras ansträngningar att förbättra förvaltningen av alla aspekter av migrationsflödet och stimulera dem i deras förberedelser för genomförandet av återtagandeavtalen eller hjälpa dem med själva genomförandet.
Det här programmet kompletterar andra gemenskapsinstrument för samarbete och utveckling.
Den grad av harmonisering som uppnåtts eller som just nu håller på att förhandlas fram har ofta inte lyckats svara mot kommissionens förväntningar.
Mer kunde säkert ha gjorts.
Den harmonisering som uppnås är dock värd våra ansträngningar.
De av oss som är inblandade i formuleringen av den här politiken får inte glömma att vi varit pionjärer i att lägga de första byggstenarna i en europeisk lagstiftning och politik angående så svåra frågor som invandring och asyl, och parlamentet mest av alla.
Ändå så har vi också lärt oss något av det här första försöket att bygga en politik.
Den här politiken är fortfarande belamrad med för många institutionella och juridiska hinder, som rådets ordförande sade i sin kommentar om konventioner.
Medbeslutande borde bli norm och allmänna bestämmelser borde ge kommissionen möjlighet att formulera en helt harmoniserad politik.
Målet borde inte bara vara att uppnå miniminormerna utan ett fullständigt gemensamt asylsystem.
Enhällighet i rådet - särskilt i ljuset av en utvidgad union - verkar mer och mer vara en inbjudan till dödlägen.
Därför är jag mycket glad åt de konstruktiva slutsatser som dragits i Brutonbetänkandet inom ramen för konventet.
De pekar i rätt riktning när det gäller framtiden för den europeiska asyl- och invandringspolitiken.
Jag är säker på att de slutsatserna kommer att få fullständigt medhåll från Europaparlamentet.
