# ID: svediakorp-gov431909
# author: Haarder (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,230
# sentences: 51
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Tack för detta tillfälle att redogöra för detta mycket viktiga arbetsområde inom vilket min käre kollega, kommissionär Vitorino, har varit ytterst aktiv ända sedan han började, och inom vilket jag tycker att vi nu har börjat se en del resultat som jag gärna skulle vilja redogöra för.
I och med Amsterdamfördraget beslutades att olika åtgärder beträffande asyl och invandring skulle antas inom fem år efter att Amsterdamfördraget trätt i kraft, dvs. den 1 maj 2004.
Europeiska rådet har som ni känner till i Tammerfors i oktober 1999, i Laeken i december 2001 och i Sevilla i juni i år upprepat och stärkt önskemålet om handling på dessa områden.
I Sevilla upprättades konkreta prioriteringar och tidsfrister för antagande av de enskilda rättsakterna.
Dessa tidsfrister har vi inte bara levt upp till, utan vi har gjort mer än så.
Som sades i slutsatserna från Sevilla skall rådet hitta den rätta balansen mellan å ena sidan en integrationspolitik för de invandrare som har bosatt sig lagligt i Europeiska unionens länder, och å andra sidan en asylpolitik som respekterar de internationella konventionerna, först och främst Genèvekonventionen från 1951, samt den strävan som är nödvändig, nämligen strävan att bekämpa olaglig invandring och människohandel.
Genomförandet av slutsatserna från Sevilla har varit det danska ordförandeskapets uppgift.
Det gäller också frågan om bekämpning av olaglig invandring och förvaltningen av de yttre gränserna.
Sjutton olika projekt och initiativ har genomförts i syfte att stärka gränskontrollen vid både sjö- och landgränser, samt på flygplatser.
Vidare har man antagit ett allmänt program för återsändande och en konkret plan för återvändande till Afghanistan.
Bägge delar antogs för ett par veckor sedan.
Man har när det gäller asylpolitiken uppnått betydande framsteg om man ser till målen i Amsterdamfördraget och prioriteringarna från Sevilla.
Redan i september 2000 upprättades Europeiska flyktingfonden och i juli 2001 antogs ett direktiv om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid stor tillströmning av fördrivna personer.
Man har under det danska ordförandeskapet uppnått ytterligare framsteg på asylområdet.
Det råder nu enighet i rådet beträffande Dublin II-förordningen som förväntas bli slutgiltigt antagen.
Det var denna uppgift som särskilt skulle lösas under det danska ordförandeskapet.
Uppgiften är nu löst och det råder politisk enighet.
Det finns kanske fortfarande ett parlamentariskt förbehåll, men jag är ganska säker på att vi kommer att kunna anta Dublin II-förordningen, kanske redan i morgon när rådet sammanträder i Bryssel.
Kommissionens förslag om miniminormer för mottagande av asylsökare förväntas likaså antas på rådets möte i morgon.
Under det senaste halvåret har intensiva förhandlingar pågått kring kommissionens förslag om miniminormer för när medborgare i tredje land och statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som behöver subsidiärt skydd.
Man har uppnått betydande framsteg och det råder nu politisk enighet om definitionen av en flykting och om definitionen av subsidiärt skydd.
Denna enighet grundar sig på Genèvekonventionen och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
Man har uppnått politisk enighet om i stort sett samtliga av artiklarna 1-19 om de grundläggande begreppen inom flyktingrätten.
Frågan om rättigheter för flyktingar och personer med subsidiärt skydd är den enda som återstår, om man kan därför förvänta sig att förslaget skall komma att antas senast till sommaren, så som bestämdes i Sevilla.
Man har alltså uppnått enighet i en del av de svårare frågorna.
Man skulle kunna fråga sig om det verkligen är någon konst att anta någonting som bygger på konventioner som redan har gällt under lång tid?
Svaret är ja, eftersom det innebär att dessa konventioner från och med nu skall respekteras i alla länder, även i de nya medlemsstater som vi nu i fredags beslutade oss för att välkomna i Europeiska unionen.
Här kan också tilläggas att det är stor skillnad på konventioner och direktiv.
Skillnaden är att kommissionen har betydligt större auktoritet när det gäller att övervaka om direktiven respekteras och slutligen finns möjligheten att gå till domstol om något land bryter mot konventionerna.
Svaret på den fråga jag själv ställde är därför att det blir en oerhörd skillnad när normerna i dessa konventioner nu omvandlas till direktivform.
På rådets möte i oktober hade vi en öppen diskussion om kommissionens reviderade förslag om miniminormer for asylförfaranden där medlemsstaternas ministrar lade fram olika kommentarer på förslaget - också detta förslag skall antas före utgången av 2003.
När det gäller invandringspolitiken framgår av slutsatserna från Sevilla att rådet före juni 2003 skall godkänna kommissionens förslag till bestämmelser om familjeåterförening och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning.
Man har uppnått betydande framsteg i förhandlingarna om det reviderade direktivförslaget om familjeåterförening, det förslag som lades fram av kommissionen i maj i år, och man förväntar sig att detta likaså skall kunna antas inom den tidsfrist som fastställdes i Sevilla, dvs. före juni 2003.
När det gäller förslaget om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning diskuterade rådet den 15 oktober 2002 en rad kvarstående politiska frågor.
Det har skett vissa framsteg vad gäller denna fråga under det danska ordförandeskapet, men fortfarande kvarstår en del avgörande frågor, däribland rätten till en viss form av fri rörlighet.
Rådet kommer att arbeta för att den tidsfrist när det gäller antagandet av förslaget som fastställdes i Sevilla skall kunna hållas.
Samtidigt hölls i rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 15 oktober 2002 en öppen diskussion om kommissionens förslag till direktiv om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier.
I alla dessa frågor har Europaparlamentet rådfrågats och Europaparlamentets yttranden har tagits i beaktande eller kommer att tas i beaktande i rådets beslutsunderlag.
Rådet sätter stort värde på Europaparlamentets engagemang på detta område, inom vilket man ännu inte övergått till ett medbeslutandeförfarande.
Rådet ser fram emot ett ännu närmare samarbete med Europaparlamentet på asylområdet efter att Nicefördraget träder i kraft.
Jag hoppas att jag härmed har givit en heltäckande bild av situationen när det gäller resultaten inom asyl- och invandringspolitiken.
Jag anser att de sammantaget ger en positiv bild.
Jag har hållit med om att det har gått för långsamt.
Jag vet att detta också är någonting som kommissionsledamoten har känt och jag kände själv så när jag satt med i det aktuella utskottet här i Europaparlamentet.
Jag tycker, om jag får lov att säga det själv, att rådet har satt upp farten och att vi har börjat kunna se ganska många resultat, vi har börjat nå upp till våra egna målsättningar.
Det är viktigt att tidsfristerna hålls.
Asyl- och invandringspolitiken har stor betydelse för de människor den berör och det är viktigt att vi når fram till resultat som uppvisar den balans som jag talade om i inledningen av mitt anförande.
Herr talman!
Jag kunde ha talat mycket längre för det finns egentligen en lång rad initiativ, inom området för gränskontroll har man t.ex. genomfört hela 17 stycken olika, som jag skulle kunna berätta mycket om.
Men allt måste ju ta slut någon gång så jag tänker sluta här och låta ledamöternas anföranden avgöra vad vi skall diskutera närmare under den kommande timmen.
